Del 6

Den andra dagen efter den sista dagen.
Jag har inte fällt en tår.
Det känns som en seger.
Jag litar dock inte på att det är slut.

Poppojken tog med mig på lunch.
Delade upp maten på min talrik, det där måste du äta.
Maten fastnar i halsen och får det att vända sig i magen på mig.
och jag misslyckas med min uppgift.
Efter några tuggar har jag så ont i magen att jag har svårt att sitta upprätt.

Sen pratar vi lite, om det som hänt.
Han säger, men nu får du fan skärpa dig.
Är du helt dum i huvudet eller?
Och det är bara han som får säga så till mig.
Vad menar du? frågar jag.
Fattar du inte att du är en vinnare och du borde tycka synd om henne.
Varför säger jag.
För att han säger att han vill ligga med dig precis innan han ska till henne.
Tänk om det var du som väntade på honom, medan han satt och sa att han ville ligga med någon annan.
Och jag vet att han har rätt, men gillar det inte.
Jag tror inte att han verkligen skulle ligga med mig, och jag tror inte han kommer ringa mig nästa fredag heller. Inte av den anledningen iaf. Det var förmodligen något sjukt test. Typ om jag ville det, gick med på det så skulle jag bekräfta för honom att han gjort rätt val.
För det är så han funkar, hans tankar går i kringel i krokar på ologiska sätt, men jag förstår mig på honom ändå. Jag vet hur han tänker.

Varför försvar du honom? Frågar han mig.
Jag säger att jag inte alls gör det utan att jag bara berättar helt objektiva observationer.
Sen skrattar vi båda.
För jag är inte det minsta objektiv.
Men jag ska jobba på att bli.
Acceptera.
Jag tror jag är där... snart

Och jag tror att han har rätt när han säger att jag är en vinnare.
Jag vill iaf tro det.
Även om jag inte riktigt är där känslomässigt.
Jag kanske inte är en vinnare idag, men nästa gång jag träffar någon som jag kommer tycka ännu mer om, då kommer jag vara en vinnare.
Jag kommer klara mig fint.
och jag kommer inte krossa miljoner pojkars hjärtan som jag ville då, den sista dagen.
Jag kommer fortsätta vara jag.
Det kan ingen ta ifrån mig.