Fattigdom pa nara hall

I ett varmt men fattigt land, dar gatubarn klamrar sig fast kring bennen och hoppar upp min famn sa fort tillfalle ges sitter jag pa ett internet cafe och kanner svetten rinna ner for ryggen.

Missaren ar total. Jag drommer mardrommar varje natt och vagar inte somna om. Jag har inte attit upp en hel maltid utan att fa ge bort maten pa min talrik. Det ar bruna stora sorgsna ogon som drar i mig och pekar pa sin mun och sager hungrig.
Och nar jag undkommer gatubarnen ser jag vita vasterlandska man med unga flickor. Jag skams for vad jag ar, var jag kommer ifran och framforallt for att jag har och alla runt mig inte har.

Har ar ocksa landet som ar svarast att resa sjalv i. Mannen har trakaserar mig, viskar bakom min rygg eller for all del pratar hogt pa sitt sprak. De annser sig att ha ratt att ta pa mig och sjalvklart ar jag oppen for skamliga forslag som vasterlaning.
Jag far mer uppmarksamhet an jag ber om eller vill ha och folk pekar och skrattar ogenerat at mig.

Att resa ar underbart, men semester ar det inte.

Ett land kvar, sen kommer jag hem.

Puss darlings

Once I was cold, now I just smile

Forra aret hade jag tva dejter att valja pa denna dag. I ar ingen, men jag sitter pa ett cafe i shorts och dricker islatte med chokladbruna ben.
Vilket jag foredra behover jag nog inte saga.
Om jag aldrig mer dejtar en kille kommer jag vara evigt lycklig

Var kommer jag befinna mig 14/2 2010?

Ha en underbar dag med massa karlek fran er Superflicka pa vift.

Living a dream

Att forsoka uppdatera er om vad som hander i mitt liv just nu ar helt omojligt da varje dag ar ett litet aventyr. Sverige och allt som hor till kanns sa extremt langt borta, finns Sverige ens?
Bara tanken pa att aka hem ige ger mig magknip, vill inte!

Att traffa ny vanner har inte varit nagra problem. Traffade en tjej nar jag fragade om hon hade eld och dt slutade med att vi spenderade tre dagar tilsammans tils jag beslutade mig for att aka vidare pa en busstur genom halva thailand. Det var en mardrom! Jag satt inklamd bredvid en gigantisk illaluktande finska i 13h. Flera ganger fick jag kvava lustan att hoppa av bussen mitt ute i ingestan. Val framme traffade jag en supertrevlig tjej som det klickade med direkt. Hon fragade om jag inte ville folja med henne istallet och dt ville jag garna vilket resulterade i en halvdagsresande till. Nagra timar senare delade vi sang och sen den dagen har vi inte lamnat varandras sida. Just nu ligger hon inne i vart rum och spyr ut sina tarmar. Jag hoppas verkligen jag klarar mig speciellt eftersom vi imorgon ska aka genom hela Thailand tillsammans. Att vara magsjuk pa ett tag kanns inte direkt som nagot jag langtar efter

Forutom den hastiga magsjukn har allt varit underbart. Jag har det sa sjukt bra.
Jag hoppas ni alla har det bra dar hemma oxa.

Puss och kram
Supergirl pa vift