Jag hade glömt, men ändå inte. Hans skratt är som ett magiskt ljud som tinar upp och väcker hela mig. Den delen som han dödade. När vi pratar är det som att slungas tbx i tiden till innan jag låg i fosterställning och grät, tills innan jag tappade tron på oss. Hans skratt lyckas med det som inget eller ingen annan gjort på hela den här tiden.
Det är det vackraste ljudet jag jag kan tänka mig att höra.
Först messar han: Är det du som lämnat något hemma hos mig?
Jag svarar ett kort Ja. Jag verken vill eller har för den delen mkt mer att säga
Sen följer tystnad.
Och jag återgår till mitt knappade på datorn.
Och när telefonen sen ringer, och det står dolt nr på displayen tänker jag inte ens på möjligheten att det kan vara han.
Du är helt galen, vad har du gjort.
Inget
Vad är det du har lämnat?
Det får du se.
Du är underbart snäll. Jag förtjänar inte det.
Nej det gör du inte, och tro inte att det betyder att jag förlåtit dig för det har jag inte.
Min röst är hård och kall, men han låter sig inte avskräckas och tillslut tinnar jag upp och säger att jag känner hatkärlek mot honom. Han bara skrattar åt mig och kallar mig tok
Var är du ?frågar jag och han undviker att svara
Jag vill träffa dig, säger han
Jag är på jobbet.
Jag kan komma dit.
Det går inte jag jobbar och min chef är här.
Vad sa min vän igår, var sa han att jag var?
Han sa att du var hos din tjej.
Tystnad
Alltså han är hemma hos mig med sin familj och det finns ingen plats för mig så jag var tvungen att sova någon annanstans.
Var är du nu? Är du där?
Ja, men jag ska gå och lägga mig direkt när jag lagt på. Hon jobbar och jag kommer sova när hon kommer hem.
Och jag funderar på varför han berättar det för mig, varför han är orolig att jag ska veta det och sen kommer med bortförklaringar till sitt val. Henne framför mig.
Och jag sitter i en fåtölj i ett öde kontorslandskap med bara en grekisk farbror som sällskap som moppar golvet och slungas tbx i tiden till hur det var innan när han nästan var min. Frågar om skola och jobb och berättar om mitt och vi skrattar åt varandra och jag tinar upp och känner energin återvända. För allt är bra när jag är med honom, allt är som det ska vara när jag får höra hans röst.
Får jag träffa dig imorgon frågar han tillslut.
Fråga inte det, det är inte rätt.
Vill du inte?
Mitt förnuft säger åt mig att be dig dra åt helvete och lägga på luren
Men resten av mitt jag vill inget hellre.
Jag ringer dig imorgon, säger han
och jag sitter med luren i handen. Handen som inte vill sluta skaka
Den grekiska farbrorn med det vita håret ler mot mig och gör mig medveten om att jag sitter med ett stort leende över hela ansiktet.
Självrespekt, förnuft, stolthet viskar förnuftet
Men leendet går inte att ta bort.
Det här kommer inte sluta bra.
fast det har det ju redan inte gjort.
fredag, oktober 31, 2008
torsdag, oktober 30, 2008
Ring, ring
Nu ringde han, men jag sitter på jobbet så ni får vänta tills jag kommer hem på detaljerna.
Jag mår illa!!!
Uppdate: Jag svär, den här mannen kommer driva mig till hispan.
Jag mår illa!!!
Uppdate: Jag svär, den här mannen kommer driva mig till hispan.
Inte sant..
Idag kom jag knappt upp ur sängen
och när jag försökte få på mig byxorna kändes det som att kasta lasso med sitt ben.
Det känns som någon tagit ett järnrör och slagit mig hårt över svanken.
Så jag har traskat runt som en höggravid anka med den obligatoriska handen på ryggen.
- Har du ont i ryggen, frågade en kollega.
- Ja, jätte.
- Du kanske ska boka in en tid för massage?
Äh håll käften!
och när jag försökte få på mig byxorna kändes det som att kasta lasso med sitt ben.
Det känns som någon tagit ett järnrör och slagit mig hårt över svanken.
Så jag har traskat runt som en höggravid anka med den obligatoriska handen på ryggen.
- Har du ont i ryggen, frågade en kollega.
- Ja, jätte.
- Du kanske ska boka in en tid för massage?
Äh håll käften!
Dilemmat löst
Efter flera dagars velande av guds nåder fattade jag tillslut mitt beslut.
Nej
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Så kom det sig att Supergirl valde att ge en på tok för dyra present till killen som krossat hennes hjärta och lämnat henne för en annan tjej. Ja, jag vet det är helt vidrigt egentligen, men...
Livet skall levas hårt och man ska inte ångra det man gjort bara det man inte gjort.
Alltid lär man sig något.
Mr Snygg hade lovat att hjälpa mig.
När jag slutat jobbet, åkte jag in till stan för att vänta på min snygging. Han var sen, och lite mer sen. Så jag fördrev tiden som varje flicka gör med ett konto fyllt med lön innan räkningarna dragits och tid över med massa butiker som leende välkomnar en in i värmen. Jag shoppade. Det smög sig ner en muffins och lite födelsedagskort och en fin presentpåse. Som tur var kom han till min undsättning innan jag shoppade mer saker till han som inte förtjänar det.
Mr Snygg som varit och ätit med sin pappa, hade fått en uppläxnig av densamme.
Man ska akta sig för flickor, pojk. För förr eller senare så finner man sig plinga på en främlings dörr och leka springpojke bara för att få ett leende.
och jag tänkte att det nog gäller omvänt oxå. Flickor ska akta sig för pojkar för annars finner man sig stående i ett gatuhörn en kall onsdagkväll och trotsar varje uns av förnuft man har.
Men Mr Snygg trotsade trots allt sin pappa och gick upp med paketet, medan jag stod och tryckte i mitt hörn några meter bort. Varje minut som gick kändes som en mindre evighet. Vad som helst kan hända när två ex träffas.
Tillslut kom han ner med ett stort leende.
Han var ju jättetrevlig, eller inte han men hans kompis.
Han var inte hemma.
Kompisen hade öppnat dörren och sagt att Mr Dryg var hos sin tjej.
Sin tjej
Sin tjej
och så var det med det. Jag kände mig som en idiot som faktiskt trott att han skulle vara hemma och plugga hela dan. Det är klart han ville spendera sin dag med henne.
Och den där känsla av att jag är en idiot har fortfarande inte släppt.
Den kommer nog finnas kvar, länge.
Vad han fick? Han fick en presentkort på centralbadet, en heldag med massage.
När jag köpte det var meningen att vi skulle gå dit tillsammans.
Nu får han väl gå med henne.
Det är lite så ironiskt livet brukar vara.
Han fick även en halsduk.
Och en textrad har etsade sig fast i mitt huvud och ekar.
She had on that scarf I gave you
She had on that scarf I gave you
She had on that scarf I gave you
It's a good thing tears never show in the pouring rain
As if a good thing ever could make up for all the pain
There'll be no last chance I promise to never mess it up again
Just a sweet pain of watching your back as you walk
As I'm watching you walk away
And now you're gone it's like an echo in my head
And I remember every word you said
It's a cruel thing you'll never know all the ways I tried
It's a hard thing faking a smile when I feel like I'm falling apart inside
For the first time, there is no mercy in your eyes
And the cold wind is hitting my face and you're gone
And you're walking away
And I am helpless, sometimes
Wishing's just no good
Cause you don't see me like I wish you would
Cause you never were, and you never will be mine
No, you never were, and you never will be mine
I saw you at the station
You had your arm around what's her name
She had on that scarf I gave you
and you got down to tie her laces
Cause you never were, and you never will be mine
(You looked happy and that's great)
No, you never were, and you never will be mine
(I just miss you, that's all)
No, you never were, and you never will be mine
Nej
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Så kom det sig att Supergirl valde att ge en på tok för dyra present till killen som krossat hennes hjärta och lämnat henne för en annan tjej. Ja, jag vet det är helt vidrigt egentligen, men...
Livet skall levas hårt och man ska inte ångra det man gjort bara det man inte gjort.
Alltid lär man sig något.
Mr Snygg hade lovat att hjälpa mig.
När jag slutat jobbet, åkte jag in till stan för att vänta på min snygging. Han var sen, och lite mer sen. Så jag fördrev tiden som varje flicka gör med ett konto fyllt med lön innan räkningarna dragits och tid över med massa butiker som leende välkomnar en in i värmen. Jag shoppade. Det smög sig ner en muffins och lite födelsedagskort och en fin presentpåse. Som tur var kom han till min undsättning innan jag shoppade mer saker till han som inte förtjänar det.
Mr Snygg som varit och ätit med sin pappa, hade fått en uppläxnig av densamme.
Man ska akta sig för flickor, pojk. För förr eller senare så finner man sig plinga på en främlings dörr och leka springpojke bara för att få ett leende.
och jag tänkte att det nog gäller omvänt oxå. Flickor ska akta sig för pojkar för annars finner man sig stående i ett gatuhörn en kall onsdagkväll och trotsar varje uns av förnuft man har.
Men Mr Snygg trotsade trots allt sin pappa och gick upp med paketet, medan jag stod och tryckte i mitt hörn några meter bort. Varje minut som gick kändes som en mindre evighet. Vad som helst kan hända när två ex träffas.
Tillslut kom han ner med ett stort leende.
Han var ju jättetrevlig, eller inte han men hans kompis.
Han var inte hemma.
Kompisen hade öppnat dörren och sagt att Mr Dryg var hos sin tjej.
Sin tjej
Sin tjej
och så var det med det. Jag kände mig som en idiot som faktiskt trott att han skulle vara hemma och plugga hela dan. Det är klart han ville spendera sin dag med henne.
Och den där känsla av att jag är en idiot har fortfarande inte släppt.
Den kommer nog finnas kvar, länge.
Vad han fick? Han fick en presentkort på centralbadet, en heldag med massage.
När jag köpte det var meningen att vi skulle gå dit tillsammans.
Nu får han väl gå med henne.
Det är lite så ironiskt livet brukar vara.
Han fick även en halsduk.
Och en textrad har etsade sig fast i mitt huvud och ekar.
She had on that scarf I gave you
She had on that scarf I gave you
She had on that scarf I gave you
It's a good thing tears never show in the pouring rain
As if a good thing ever could make up for all the pain
There'll be no last chance I promise to never mess it up again
Just a sweet pain of watching your back as you walk
As I'm watching you walk away
And now you're gone it's like an echo in my head
And I remember every word you said
It's a cruel thing you'll never know all the ways I tried
It's a hard thing faking a smile when I feel like I'm falling apart inside
For the first time, there is no mercy in your eyes
And the cold wind is hitting my face and you're gone
And you're walking away
And I am helpless, sometimes
Wishing's just no good
Cause you don't see me like I wish you would
Cause you never were, and you never will be mine
No, you never were, and you never will be mine
I saw you at the station
You had your arm around what's her name
She had on that scarf I gave you
and you got down to tie her laces
Cause you never were, and you never will be mine
(You looked happy and that's great)
No, you never were, and you never will be mine
(I just miss you, that's all)
No, you never were, and you never will be mine
onsdag, oktober 29, 2008
Stugan
Jag bad Rödluvan ta med mig till stugan med de vita knutarna.
Till min egen måne.
Jag behöver komma bort, sa jag.
Ta mig dit.
Sen jag kom på att det var där jag blev förälskad... i honom.
Fast han inte var med mig, var han ändå där.
Varje ledig och icke ledig stund gick åt till att prata, messa med honom.
Mina vänner skrek åt mig att "slå av den jävla mobilen"
Rödluvans mamma trodde min sms signal var en ny fågel.
Han var med överallt, i båten, stugan, sängen, bastun, klippan överallt.
Hur kan du åka utan mig, klagade han.
Nästa gång tar jag med dig, jag lovar, sa jag.
Jag vill inte åka till stugan med de vita knutarna längre.
Till min egen måne.
Jag behöver komma bort, sa jag.
Ta mig dit.
Sen jag kom på att det var där jag blev förälskad... i honom.
Fast han inte var med mig, var han ändå där.
Varje ledig och icke ledig stund gick åt till att prata, messa med honom.
Mina vänner skrek åt mig att "slå av den jävla mobilen"
Rödluvans mamma trodde min sms signal var en ny fågel.
Han var med överallt, i båten, stugan, sängen, bastun, klippan överallt.
Hur kan du åka utan mig, klagade han.
Nästa gång tar jag med dig, jag lovar, sa jag.
Jag vill inte åka till stugan med de vita knutarna längre.
tisdag, oktober 28, 2008
Perspektiv
Gud tänkte att nu har du slitit ditt hår över en fjantig present tillräckligt.
och det verkar ju som du har börjat klamra dig upp ur offerstoftet ganska bra nu, du står ju nästan på knä nu.
Så vad händer då.
En stor våg av iskallt vatten kommer över mig i form av en familje tragedi big time.
Syster och svåger, det ser illa ut.
Det värsta är att jag inte känner mig kapabel till att trösta någon alls.
Jag vill bara dra täcket över mig själv och gömma mig under täcket.
Vara själv.
Det kommer inte hända på väldigt länge.
Så jag samlar väl ihop den resterade energin jag har kvar.
Letar i mina gömmor.
Jag är så jäkla utmattad och trött.
... .och det ger mig dåligt samvete
och det verkar ju som du har börjat klamra dig upp ur offerstoftet ganska bra nu, du står ju nästan på knä nu.
Så vad händer då.
En stor våg av iskallt vatten kommer över mig i form av en familje tragedi big time.
Syster och svåger, det ser illa ut.
Det värsta är att jag inte känner mig kapabel till att trösta någon alls.
Jag vill bara dra täcket över mig själv och gömma mig under täcket.
Vara själv.
Det kommer inte hända på väldigt länge.
Så jag samlar väl ihop den resterade energin jag har kvar.
Letar i mina gömmor.
Jag är så jäkla utmattad och trött.
... .och det ger mig dåligt samvete
Jag vill ha en egen måne,
som jag kan åka till
Där jag kan glömma att du lämnat mig
Jag kan sitta på min måne och göra vad jag vill
Där stannar jag tills allting ordnat sig.
som jag kan åka till
Där jag kan glömma att du lämnat mig
Jag kan sitta på min måne och göra vad jag vill
Där stannar jag tills allting ordnat sig.
Ibland gör man rätt, ibland gör man fel
Led mig rätt!
Ibland gör man rätt. Ibland gör man fel. Lev med det
Ibland gör man absolut ingenting men det blir fel ändå
Ibland gör man rätt. Ibland gör man fel. Lev med det
All den här tiden som jag vilat o velat. Vilat o väntat o kastat bort
Inte nu. Kanske sen kommer jag också tycka att allt dåligt för med sig nåt gott
Ibland gör man rätt. Ibland gör man fel. Lev med det
Ibland gör man absolut ingenting men det blir fel ändå
Ibland gör man rätt. Ibland gör man fel. Lev med det
All den här tiden som jag vilat o velat. Vilat o väntat o kastat bort
Inte nu. Kanske sen kommer jag också tycka att allt dåligt för med sig nåt gott
måndag, oktober 27, 2008
Dilemma
I veckan fyller han år. Han kommer vara hemma och plugga till sin tenta hela dagen. Det var meningen att vi skulle fira honom på torsdag. Nu blir det väl inget med det.
Frågan är hur gör jag med födelsedagspresenten jag köpt till honom?
Jag vill ju ge den till honom, för det är något han skulle bli glad över. Något han önskat sig länge.
Jag tänkte att jag kunde lämna den utanför hans dörr. Utan avsändare utan något.
Han kommer med största sannolikhet fatta att det är från mig iaf.
Men är det kaninkokerska varning på det?
Håller jag på att bli helt galen som seriöst funderar på att smyga dit och lämna ett paket utanför hans dörr???
Frågan är hur gör jag med födelsedagspresenten jag köpt till honom?
Jag vill ju ge den till honom, för det är något han skulle bli glad över. Något han önskat sig länge.
Jag tänkte att jag kunde lämna den utanför hans dörr. Utan avsändare utan något.
Han kommer med största sannolikhet fatta att det är från mig iaf.
Men är det kaninkokerska varning på det?
Håller jag på att bli helt galen som seriöst funderar på att smyga dit och lämna ett paket utanför hans dörr???
lördag, oktober 25, 2008
Del 9
Om jag inte vill älta med vänner
och inte vill vara ensam
då umgås jag väl med främlingar.
Så jag tackade ja till tjejen jag röker med
gick på fest med henne.
Välkända ansikten på främlingar.
Träffar en pojke i palestinasjal som jag pratar med halva kvällen.
Han är fin, snäll och korrekt.
och vi pratar om frånvarande fäder och världspolitik
och han är ganska bright men inte tillräckligt
och när jag skojar förstår han inte riktigt
inte som Mr dryg
och det är inte samma blick han tittar på mig med
inget är samma
innan Mr Dryg hade jag kanske blivit lite intresserad
men nu... Nej tack.
så jag går
Vandrar längst Stockholmsgator i den behagliga höstnatten
och släpper fram sorgen
försöker släppa hoppet
hoppet om att han ska ringa, messa vad som helst och säga
förlåt. det är klart det är dig jag vill ha
och jag blir arg för att jag hoppas men det dövar sorgen
och om det dövar sorgen kanske det är inte är så farligt
Det är det att jag vet att jag kommer träffa många killar
snälla, söta, fina.
Det finns överallt.
Men Mr Dryg han var mer än så.
Han höjde ribban och fick mig att inse vad det är jag vill ha
Och om jag levt 30år och aldrig träffat någon som det känns rätt med på alla plan
hur länge kommer det dröja tills jag gör det igen?
och jag kanske inte bara ska ge upp jag kanske ska kämpa.
Jag kan få Mr snygg att förföra henne eller Skitstöveln.
Sen kan jag ta kort och skicka till honom
och så skrattar jag högt för mig själv åt mina absurda tankar.
Men skratta är bra.
Det kommer bli bra, jag vet ju det.
Jag vill skriva sista delen nu.
sista delen om när jag trodde jag hittade rätt men han var för feg för att våga
Jag tycker om dig, men jag känner henne mer.
Fuck you, din fega dumma jävel!
Arg är oxå bra.
och inte vill vara ensam
då umgås jag väl med främlingar.
Så jag tackade ja till tjejen jag röker med
gick på fest med henne.
Välkända ansikten på främlingar.
Träffar en pojke i palestinasjal som jag pratar med halva kvällen.
Han är fin, snäll och korrekt.
och vi pratar om frånvarande fäder och världspolitik
och han är ganska bright men inte tillräckligt
och när jag skojar förstår han inte riktigt
inte som Mr dryg
och det är inte samma blick han tittar på mig med
inget är samma
innan Mr Dryg hade jag kanske blivit lite intresserad
men nu... Nej tack.
så jag går
Vandrar längst Stockholmsgator i den behagliga höstnatten
och släpper fram sorgen
försöker släppa hoppet
hoppet om att han ska ringa, messa vad som helst och säga
förlåt. det är klart det är dig jag vill ha
och jag blir arg för att jag hoppas men det dövar sorgen
och om det dövar sorgen kanske det är inte är så farligt
Det är det att jag vet att jag kommer träffa många killar
snälla, söta, fina.
Det finns överallt.
Men Mr Dryg han var mer än så.
Han höjde ribban och fick mig att inse vad det är jag vill ha
Och om jag levt 30år och aldrig träffat någon som det känns rätt med på alla plan
hur länge kommer det dröja tills jag gör det igen?
och jag kanske inte bara ska ge upp jag kanske ska kämpa.
Jag kan få Mr snygg att förföra henne eller Skitstöveln.
Sen kan jag ta kort och skicka till honom
och så skrattar jag högt för mig själv åt mina absurda tankar.
Men skratta är bra.
Det kommer bli bra, jag vet ju det.
Jag vill skriva sista delen nu.
sista delen om när jag trodde jag hittade rätt men han var för feg för att våga
Jag tycker om dig, men jag känner henne mer.
Fuck you, din fega dumma jävel!
Arg är oxå bra.
fredag, oktober 24, 2008
Del 8
Det är fredag.
Vilket innebär helg
och jag vet inte riktigt hur jag kommer må om jag inte kan gå till jobbet.
För jag klarar inte riktigt av att vara själv för jag orkar inte med tankarna.
Så allt jag i normala fall mår bra av, måla, promenera, läsa, fika går bort
Och jag klarar inte av att umgås med vänner
För jag vill inte att någon ska snacka skit om honom
Plus att jag inte riktigt orkar älta.
Det gör jag här.
Det finns inte så mkt mer att säga.
Och jag skulle inte orka med att höra "vad var det jag sa" inte för att jag tror någon skulle säga det, men jag skulle se det i deras ögon.
Annars är känslan mest att jag är trött på mig själv.
Att jag är patetisk.
Att allt jag gör är gnäller.
Även fast jag håller käften så gnäller jag inombords.
Folk går igenom värre grejer.
Mkt värre grejer
så jag känner mig bortskämd och patetisk för att jag mår dåligt.
Vill inte prata med någon om det.
För att jag är rädd att de ska tänka som jag.
Typ men seriöst SG, det är tredje gången det händer i år och det är bara oktober.
Du hinner säkert med en omgång till innan året är slut.
Slut gnäll över att du blir lämnad för någon annan och skärp dig.
Vänj dig.
Du låter som en skiva som hakat upp sig.
Folk får cancer, förlorar sina barn, sina föräldrar, sina jobb. Svälter blir bortgifta
och du gnäller för att du blir dumpad av någon du känt i fyra månader.
Väx upp människa.
Man kan inte få allt man vill och det hjälper inte hur mkt du matstrejkar, surar, hänger läpp och tycker alla är idioter för ingen förstår innerst inne, ingen förstår på riktigt.
Så sluta upp med det där tramset.
Skärp dig för i helvete.
Väx upp!
Vilket innebär helg
och jag vet inte riktigt hur jag kommer må om jag inte kan gå till jobbet.
För jag klarar inte riktigt av att vara själv för jag orkar inte med tankarna.
Så allt jag i normala fall mår bra av, måla, promenera, läsa, fika går bort
Och jag klarar inte av att umgås med vänner
För jag vill inte att någon ska snacka skit om honom
Plus att jag inte riktigt orkar älta.
Det gör jag här.
Det finns inte så mkt mer att säga.
Och jag skulle inte orka med att höra "vad var det jag sa" inte för att jag tror någon skulle säga det, men jag skulle se det i deras ögon.
Annars är känslan mest att jag är trött på mig själv.
Att jag är patetisk.
Att allt jag gör är gnäller.
Även fast jag håller käften så gnäller jag inombords.
Folk går igenom värre grejer.
Mkt värre grejer
så jag känner mig bortskämd och patetisk för att jag mår dåligt.
Vill inte prata med någon om det.
För att jag är rädd att de ska tänka som jag.
Typ men seriöst SG, det är tredje gången det händer i år och det är bara oktober.
Du hinner säkert med en omgång till innan året är slut.
Slut gnäll över att du blir lämnad för någon annan och skärp dig.
Vänj dig.
Du låter som en skiva som hakat upp sig.
Folk får cancer, förlorar sina barn, sina föräldrar, sina jobb. Svälter blir bortgifta
och du gnäller för att du blir dumpad av någon du känt i fyra månader.
Väx upp människa.
Man kan inte få allt man vill och det hjälper inte hur mkt du matstrejkar, surar, hänger läpp och tycker alla är idioter för ingen förstår innerst inne, ingen förstår på riktigt.
Så sluta upp med det där tramset.
Skärp dig för i helvete.
Väx upp!
Del 7
Poppojken väntar på mig.
Jag ska bjuda dig på cheescake.
Cheescake är det absolut bästa jag vet
och om inte det får mig på bättre humör då är det illa.
och om jag inte kan äta det, då kan jag inte äta något.
Jag känner mig stärkt och nästan på bra humör när vi promenerar till fiket.
Det enda fik som finns som säljer just cheescake är ett ganska omysigt fik som ligger mitt i gången i en galleria.
Men vad gör man inte.
Och jag beställer och är faktiskt sugen.
Äntligen har aptiten återvänt.
Men
Jag hinner inte mer än att dra dåliga skämt om att cafékillen gjort ett hjärta på min latte.
Det är för att jag är hjärtlös
eller för att någon snubbe trampade på mitt så han tyckte väl att jag behövde ett nytt.
och vi skrattar, men skrattet fastnar i halsen.
SG!
Bakom poppojkens rygg står han
Poppojken verken ser eller hör.
haha vilken tönt han är, den där Mr Dryg.
Tyst väser jag mellan tänderna.
Han står bakom dig. Tyst för i helvete.
Vadå vem står där?
Jaså det går bra att fika här nu? Jag trodde inte du ville fika vid ditt jobb?
Och han ser lite sårad ut, eller så tror jag bara det.
kanske tror han det är en dejt.
Alltså Poppojken har inget SL kort.
Det har jag visst det, vad dillrar du om, säger poppojken och tittar frågande på oss båda.
och så ringer hans mobil.
Vi hörs. Jag ringer dig.
Okej.
Och så tittar jag på hans rygg som försvinner igen, för andra gången.
Vad hände? Vad håller du på med?
Poppojken tittar frågande på mig.
Det var han!
Han? Men vad gör han här?
Det är väl universum eller någon annan högre makt som jävlas med mig.
Inte vet jag.
För visst Stockholm är inte stort men vad är oddsen att han ska passera just där, just när jag sitter där.
Jävla kukhelvete.
och jag vill inte fika längre och jag har ingen lust att prata mer.
Så jag lämnar latten med hjärtat och cheescaken och åker hem.
Syster ringer.
Jag hörde
Fan Sg, jag fattar inte hur du lyckas?
Det är helt vansinnigt.
Jag är så ledsen för din skull.
Och så kommer tårarna igen.
och jag plågar mig själv med tanken på att han åker hem till henne.
Hon som han tycker om mer.
Syster säger jag såg en film, den handlar om dig.
Så jag hyr filmen. Lägger mig i soffan och tittar.
Det handlar om en kille som krossar hjärtat på en tjej när de var tio.
Hon kastar en förbannelse över honom som säger att alla tjejer han ligger med kommer hitta sin sanna kärlek.
Det är meningen att det ska vara en komedi.
Jag skrattar inte en enda gång. Ler inte ens.
Jag känner igen mig för mycket.
Förbannelse?
Jag ska bjuda dig på cheescake.
Cheescake är det absolut bästa jag vet
och om inte det får mig på bättre humör då är det illa.
och om jag inte kan äta det, då kan jag inte äta något.
Jag känner mig stärkt och nästan på bra humör när vi promenerar till fiket.
Det enda fik som finns som säljer just cheescake är ett ganska omysigt fik som ligger mitt i gången i en galleria.
Men vad gör man inte.
Och jag beställer och är faktiskt sugen.
Äntligen har aptiten återvänt.
Men
Jag hinner inte mer än att dra dåliga skämt om att cafékillen gjort ett hjärta på min latte.
Det är för att jag är hjärtlös
eller för att någon snubbe trampade på mitt så han tyckte väl att jag behövde ett nytt.
och vi skrattar, men skrattet fastnar i halsen.
SG!
Bakom poppojkens rygg står han
Poppojken verken ser eller hör.
haha vilken tönt han är, den där Mr Dryg.
Tyst väser jag mellan tänderna.
Han står bakom dig. Tyst för i helvete.
Vadå vem står där?
Jaså det går bra att fika här nu? Jag trodde inte du ville fika vid ditt jobb?
Och han ser lite sårad ut, eller så tror jag bara det.
kanske tror han det är en dejt.
Alltså Poppojken har inget SL kort.
Det har jag visst det, vad dillrar du om, säger poppojken och tittar frågande på oss båda.
och så ringer hans mobil.
Vi hörs. Jag ringer dig.
Okej.
Och så tittar jag på hans rygg som försvinner igen, för andra gången.
Vad hände? Vad håller du på med?
Poppojken tittar frågande på mig.
Det var han!
Han? Men vad gör han här?
Det är väl universum eller någon annan högre makt som jävlas med mig.
Inte vet jag.
För visst Stockholm är inte stort men vad är oddsen att han ska passera just där, just när jag sitter där.
Jävla kukhelvete.
och jag vill inte fika längre och jag har ingen lust att prata mer.
Så jag lämnar latten med hjärtat och cheescaken och åker hem.
Syster ringer.
Jag hörde
Fan Sg, jag fattar inte hur du lyckas?
Det är helt vansinnigt.
Jag är så ledsen för din skull.
Och så kommer tårarna igen.
och jag plågar mig själv med tanken på att han åker hem till henne.
Hon som han tycker om mer.
Syster säger jag såg en film, den handlar om dig.
Så jag hyr filmen. Lägger mig i soffan och tittar.
Det handlar om en kille som krossar hjärtat på en tjej när de var tio.
Hon kastar en förbannelse över honom som säger att alla tjejer han ligger med kommer hitta sin sanna kärlek.
Det är meningen att det ska vara en komedi.
Jag skrattar inte en enda gång. Ler inte ens.
Jag känner igen mig för mycket.
Förbannelse?
torsdag, oktober 23, 2008
Del 6
Den andra dagen efter den sista dagen.
Jag har inte fällt en tår.
Det känns som en seger.
Jag litar dock inte på att det är slut.
Poppojken tog med mig på lunch.
Delade upp maten på min talrik, det där måste du äta.
Maten fastnar i halsen och får det att vända sig i magen på mig.
och jag misslyckas med min uppgift.
Efter några tuggar har jag så ont i magen att jag har svårt att sitta upprätt.
Sen pratar vi lite, om det som hänt.
Han säger, men nu får du fan skärpa dig.
Är du helt dum i huvudet eller?
Och det är bara han som får säga så till mig.
Vad menar du? frågar jag.
Fattar du inte att du är en vinnare och du borde tycka synd om henne.
Varför säger jag.
För att han säger att han vill ligga med dig precis innan han ska till henne.
Tänk om det var du som väntade på honom, medan han satt och sa att han ville ligga med någon annan.
Och jag vet att han har rätt, men gillar det inte.
Jag tror inte att han verkligen skulle ligga med mig, och jag tror inte han kommer ringa mig nästa fredag heller. Inte av den anledningen iaf. Det var förmodligen något sjukt test. Typ om jag ville det, gick med på det så skulle jag bekräfta för honom att han gjort rätt val.
För det är så han funkar, hans tankar går i kringel i krokar på ologiska sätt, men jag förstår mig på honom ändå. Jag vet hur han tänker.
Varför försvar du honom? Frågar han mig.
Jag säger att jag inte alls gör det utan att jag bara berättar helt objektiva observationer.
Sen skrattar vi båda.
För jag är inte det minsta objektiv.
Men jag ska jobba på att bli.
Acceptera.
Jag tror jag är där... snart
Och jag tror att han har rätt när han säger att jag är en vinnare.
Jag vill iaf tro det.
Även om jag inte riktigt är där känslomässigt.
Jag kanske inte är en vinnare idag, men nästa gång jag träffar någon som jag kommer tycka ännu mer om, då kommer jag vara en vinnare.
Jag kommer klara mig fint.
och jag kommer inte krossa miljoner pojkars hjärtan som jag ville då, den sista dagen.
Jag kommer fortsätta vara jag.
Det kan ingen ta ifrån mig.
Jag har inte fällt en tår.
Det känns som en seger.
Jag litar dock inte på att det är slut.
Poppojken tog med mig på lunch.
Delade upp maten på min talrik, det där måste du äta.
Maten fastnar i halsen och får det att vända sig i magen på mig.
och jag misslyckas med min uppgift.
Efter några tuggar har jag så ont i magen att jag har svårt att sitta upprätt.
Sen pratar vi lite, om det som hänt.
Han säger, men nu får du fan skärpa dig.
Är du helt dum i huvudet eller?
Och det är bara han som får säga så till mig.
Vad menar du? frågar jag.
Fattar du inte att du är en vinnare och du borde tycka synd om henne.
Varför säger jag.
För att han säger att han vill ligga med dig precis innan han ska till henne.
Tänk om det var du som väntade på honom, medan han satt och sa att han ville ligga med någon annan.
Och jag vet att han har rätt, men gillar det inte.
Jag tror inte att han verkligen skulle ligga med mig, och jag tror inte han kommer ringa mig nästa fredag heller. Inte av den anledningen iaf. Det var förmodligen något sjukt test. Typ om jag ville det, gick med på det så skulle jag bekräfta för honom att han gjort rätt val.
För det är så han funkar, hans tankar går i kringel i krokar på ologiska sätt, men jag förstår mig på honom ändå. Jag vet hur han tänker.
Varför försvar du honom? Frågar han mig.
Jag säger att jag inte alls gör det utan att jag bara berättar helt objektiva observationer.
Sen skrattar vi båda.
För jag är inte det minsta objektiv.
Men jag ska jobba på att bli.
Acceptera.
Jag tror jag är där... snart
Och jag tror att han har rätt när han säger att jag är en vinnare.
Jag vill iaf tro det.
Även om jag inte riktigt är där känslomässigt.
Jag kanske inte är en vinnare idag, men nästa gång jag träffar någon som jag kommer tycka ännu mer om, då kommer jag vara en vinnare.
Jag kommer klara mig fint.
och jag kommer inte krossa miljoner pojkars hjärtan som jag ville då, den sista dagen.
Jag kommer fortsätta vara jag.
Det kan ingen ta ifrån mig.
Del 5
Det kanske är så att han inte gör det, förtjänar mig.
Men jag är inte arg på honom.
Jag är sjukt besviken i varje cell av min kropp.
Och ni kan tycka han är en skit.
Men jag tycker han är en av de finast killar jag träffat.
Han är genuint snäll och omtänksam.
Han är utan tvekan en av de brightaste människor jag träffat
Hans humor är att dö för.
Och visst jag kallar honom Dryg men det är menat på ett kärleksfullt sätt.
För jag finner det charmigt att han messar mig 21 gånger på 5 minuter om han tycker jag är långsam med att svara. Och jag tycker det är charmigt att han öppet visar att han tycker om mig innan han "borde"
Jag tycker om att han har tålamod och står ut med mina humörsvägningar. Som hade skrämt vilken normal kille som helst till Kina.
Och jag tycker att han ska ha cred för att han satte sig ner med mig igår och förklarade.
Face to face
Det kommer förkorta min sorgeperiod.
Det kommer göra att jag slipper undra över en miljon saker man annars undrar över.
Han har stake i sig och jag finner det så grymt sexigt.
Men han är inte perfekt och det gäller oss alla.
Men jag tyckte han var perfekt för mig.
Så det handlar inte om ifall han förtjänar eller inte.
Det funkar inte så.
Det handlar om känslor.
Ni kanske tycker jag är svag, att jag "nöjer mig"
Det gör jag inte.
Jag är både krävande och bestämd och en finne i röven om jag känner mig trampad på.
Men jag gjorde aldrig det med honom.
Hur ska jag förklara för att ni ska förstå.
Han gav mig en känsla av att vara älskad, uppskattad.
Jag har aldrig känt så med någon kille jag dejtat tidigare.
Aldrig känt mig så trygg.
Trygg. Det är en trevlig känsla.
Hur han tyckte att mina snarkningar var gulliga.
Hur han tvångsmattade mig när han tyckte jag åt för dåligt.
Hur han älskade min mage.
Hur han smekte mitt hår tills jag somnade.
Blicken han såg på mig med.
och hur han sträckte stolt på sig när vi gick på stan.
Att han tyckte jag var vacker och inte söt.
Hur han alltid envisades med att tackla mig när han blev nervös. Fast det fick mig att flyga och tappa balansen.
För att han retade mig, för mina strumpor, min väska what ever.
Inget som hölls hemligt. Alla tankar kommer direkt upp på ytan.
Tom igår att han blev kåt för att jag blottade ett knä.
Hans brutal ärlighet.
Spel? han vet nog inte ens hur det stavas.
Sen att saker blev som de blev.
Det är förjävligt.
Det kommer göra ont i mig länge, länge.
Men jag ångrar inget.
Jag satsade 100%
Jag gav allt.
Men nu, när det över ångrar jag inget.
För jag vet att jag gjorde det jag kunde.
Jag går ur det här med rent samvete, med rent hjärta.
trasigt, men rent.
Jag känner ingen vrede mot honom.
Jag är besviken för det känns orättvist
Att någon tar någon för att hon finns där.
För att hon råkade jobba med honom.
Men arg nej
inte på honom, men på livet.
Ledsen mer än jag kan sätta ord på.
Och besviken.
Jag önskar jag fått tiden.
Nu trillar tårarna igen.
Jag trodde de tagit slut.
Men jag är inte arg på honom.
Jag är sjukt besviken i varje cell av min kropp.
Och ni kan tycka han är en skit.
Men jag tycker han är en av de finast killar jag träffat.
Han är genuint snäll och omtänksam.
Han är utan tvekan en av de brightaste människor jag träffat
Hans humor är att dö för.
Och visst jag kallar honom Dryg men det är menat på ett kärleksfullt sätt.
För jag finner det charmigt att han messar mig 21 gånger på 5 minuter om han tycker jag är långsam med att svara. Och jag tycker det är charmigt att han öppet visar att han tycker om mig innan han "borde"
Jag tycker om att han har tålamod och står ut med mina humörsvägningar. Som hade skrämt vilken normal kille som helst till Kina.
Och jag tycker att han ska ha cred för att han satte sig ner med mig igår och förklarade.
Face to face
Det kommer förkorta min sorgeperiod.
Det kommer göra att jag slipper undra över en miljon saker man annars undrar över.
Han har stake i sig och jag finner det så grymt sexigt.
Men han är inte perfekt och det gäller oss alla.
Men jag tyckte han var perfekt för mig.
Så det handlar inte om ifall han förtjänar eller inte.
Det funkar inte så.
Det handlar om känslor.
Ni kanske tycker jag är svag, att jag "nöjer mig"
Det gör jag inte.
Jag är både krävande och bestämd och en finne i röven om jag känner mig trampad på.
Men jag gjorde aldrig det med honom.
Hur ska jag förklara för att ni ska förstå.
Han gav mig en känsla av att vara älskad, uppskattad.
Jag har aldrig känt så med någon kille jag dejtat tidigare.
Aldrig känt mig så trygg.
Trygg. Det är en trevlig känsla.
Hur han tyckte att mina snarkningar var gulliga.
Hur han tvångsmattade mig när han tyckte jag åt för dåligt.
Hur han älskade min mage.
Hur han smekte mitt hår tills jag somnade.
Blicken han såg på mig med.
och hur han sträckte stolt på sig när vi gick på stan.
Att han tyckte jag var vacker och inte söt.
Hur han alltid envisades med att tackla mig när han blev nervös. Fast det fick mig att flyga och tappa balansen.
För att han retade mig, för mina strumpor, min väska what ever.
Inget som hölls hemligt. Alla tankar kommer direkt upp på ytan.
Tom igår att han blev kåt för att jag blottade ett knä.
Hans brutal ärlighet.
Spel? han vet nog inte ens hur det stavas.
Sen att saker blev som de blev.
Det är förjävligt.
Det kommer göra ont i mig länge, länge.
Men jag ångrar inget.
Jag satsade 100%
Jag gav allt.
Men nu, när det över ångrar jag inget.
För jag vet att jag gjorde det jag kunde.
Jag går ur det här med rent samvete, med rent hjärta.
trasigt, men rent.
Jag känner ingen vrede mot honom.
Jag är besviken för det känns orättvist
Att någon tar någon för att hon finns där.
För att hon råkade jobba med honom.
Men arg nej
inte på honom, men på livet.
Ledsen mer än jag kan sätta ord på.
Och besviken.
Jag önskar jag fått tiden.
Nu trillar tårarna igen.
Jag trodde de tagit slut.
Del 4
Det gick bättre än jag trodde att jobba.
Fast jobba gjorde jag egentligen inte.
Men jag satt där, som ett skal.
Ibland hatar jag att jag är som en öppen bok
Att mina känslor alltid är skrivna i pannan på mig.
Hur är det fatt?
Det är bra.
Men du ser så ledsen ut.
Fram till lunch koncentrerar jag mig mest på att inte gråta mer.
På lunchen vandrar jag långt på avsides vägar och hittar tillslut en plats jag får vara ensam på.
När jag kommer tbx känns det lite bättre. Men hopplösheten har bytts ut mot ilska.
Stackars söta Poppojken blir sågad för allt han säger är fel.
Och jag hamrar ner tangenterna när jag skriver.
Jag skäller för att han ändrat status till icke singel just idag.
Så jävla okänsligt.
Och jag kallar honom för jävla par-människa
Sen skäller jag för han inte åt lunch med mig
Att han borde fattat att jag behövde honom.
Han provocerar mig och jag är så arg att jag vill se blod.
Sen ber jag honom dra.
Efter några timmar lugnar jag mig.
Förlåt
Min älskade fina Poppojke.
Världens underbaraste som alltid kan locka fram mitt leende.
Jag ville att du skulle få ut det. Jag är gärna din slagpåse om det får dig att må bättre.
Imorgon tar vi gravöl och du ska få älta hur mkt du vill.
Jag vill ge världen till honom och för att han inte säger att Mr Dryg inte förtjänar mig.
Fast jobba gjorde jag egentligen inte.
Men jag satt där, som ett skal.
Ibland hatar jag att jag är som en öppen bok
Att mina känslor alltid är skrivna i pannan på mig.
Hur är det fatt?
Det är bra.
Men du ser så ledsen ut.
Fram till lunch koncentrerar jag mig mest på att inte gråta mer.
På lunchen vandrar jag långt på avsides vägar och hittar tillslut en plats jag får vara ensam på.
När jag kommer tbx känns det lite bättre. Men hopplösheten har bytts ut mot ilska.
Stackars söta Poppojken blir sågad för allt han säger är fel.
Och jag hamrar ner tangenterna när jag skriver.
Jag skäller för att han ändrat status till icke singel just idag.
Så jävla okänsligt.
Och jag kallar honom för jävla par-människa
Sen skäller jag för han inte åt lunch med mig
Att han borde fattat att jag behövde honom.
Han provocerar mig och jag är så arg att jag vill se blod.
Sen ber jag honom dra.
Efter några timmar lugnar jag mig.
Förlåt
Min älskade fina Poppojke.
Världens underbaraste som alltid kan locka fram mitt leende.
Jag ville att du skulle få ut det. Jag är gärna din slagpåse om det får dig att må bättre.
Imorgon tar vi gravöl och du ska få älta hur mkt du vill.
Jag vill ge världen till honom och för att han inte säger att Mr Dryg inte förtjänar mig.
onsdag, oktober 22, 2008
Del 3
Jag lägger mig i sängen tillslut.
Jätten sitter kvar på mitt bröst och hur jag än försöker kan jag inte andas.
Jag blinkar upp mot taket och tittar på skuggorna som bildats där från gatlyktan utanför fönstret.
Försöker läsa men bokstäverna bara flyter ihop.
Jag kastar boken med full kraft i väggen.
Tittar på vattenglaset men hindrar mig.
Tårarna börjar rinna igen
Högt den här gången så jag börjar undra om jag stör någon
Funderar vad som kan vara meningen.
Jag tror jag slår de flesta i otur i kärlek.
Vad är det jag borde se?
Vad är det jag missar?
Vad gör jag för fel?
Jag vrider och vänder på mig men får ingen ro och känner mig fortfarande otröstlig.
Klockan tickar fram men ingen sömn kommer.
Efter flera timmar, får jag tillräckligt ro för att somna.
Drömmer otäckt.
Någon kommer till mig.
Vet du vad felet är, vi måste ändra på ditt ansikte.
Sen skär han bort hela mitt ansikte.
Så nu kan du andas, nu kan allt bli bra och jag tittar lite på masken som varit mitt ansikte som ligger där framför mig.
Titta vilken tjock mask du gått omkring med.
Men jag ser exakt likadan ut, under.
Fast näsan är lite ihoptryckt.
Den rättar ut sig efter ett tag säger främlingen.
Jag vaknar.
I någon sekund innan minnet kommit tbx av kvällen innan är allt bra.
Sen börjar jag gråta igen.
Klockan är fortfarande tidigt.
Har bara sovit i knappt en timme.
Klär på mig och åker till jobbet.
För jag vet inte vad jag skulle göra hemma.
Jag känner mig ensammast i världen.
Jätten sitter kvar på mitt bröst och hur jag än försöker kan jag inte andas.
Jag blinkar upp mot taket och tittar på skuggorna som bildats där från gatlyktan utanför fönstret.
Försöker läsa men bokstäverna bara flyter ihop.
Jag kastar boken med full kraft i väggen.
Tittar på vattenglaset men hindrar mig.
Tårarna börjar rinna igen
Högt den här gången så jag börjar undra om jag stör någon
Funderar vad som kan vara meningen.
Jag tror jag slår de flesta i otur i kärlek.
Vad är det jag borde se?
Vad är det jag missar?
Vad gör jag för fel?
Jag vrider och vänder på mig men får ingen ro och känner mig fortfarande otröstlig.
Klockan tickar fram men ingen sömn kommer.
Efter flera timmar, får jag tillräckligt ro för att somna.
Drömmer otäckt.
Någon kommer till mig.
Vet du vad felet är, vi måste ändra på ditt ansikte.
Sen skär han bort hela mitt ansikte.
Så nu kan du andas, nu kan allt bli bra och jag tittar lite på masken som varit mitt ansikte som ligger där framför mig.
Titta vilken tjock mask du gått omkring med.
Men jag ser exakt likadan ut, under.
Fast näsan är lite ihoptryckt.
Den rättar ut sig efter ett tag säger främlingen.
Jag vaknar.
I någon sekund innan minnet kommit tbx av kvällen innan är allt bra.
Sen börjar jag gråta igen.
Klockan är fortfarande tidigt.
Har bara sovit i knappt en timme.
Klär på mig och åker till jobbet.
För jag vet inte vad jag skulle göra hemma.
Jag känner mig ensammast i världen.
Del 2
Var ska jag ta vägen?
Jag tvingar mina steg bort från gatan.
Men jag kommer inte långt.
på en mörk tvärgata faller jag ihop på huk.
Det gör så jävla ont och tårar som strömmar ner för min kinder.
Måste ta bort smärtan.
Vill att någon ska göra mig hel igen.
Och så gör jag årets misstag.
- Hej, det är jag.
- SG! Shit vad kul att du ringer, det trodde jag aldrig.
- Vad gör du?
- Jag äter middag med en kompis.
- Jag vill träffa dig!
- Men jag har precis fått in maten.
- Du får en timme. Vill du?
- Okej, jag ringer dig om en timme.
Det kunde varit vem som helst egentligen, att det blev han hade enbart att göra med namnet hans föräldrar givit honom att göra som gjorde att han kom först upp i min telefonbok.
Jag vet inte var jag ska gå, och mina ögon fortsätter att läcka.
Tar fram mobilen, raderar hela inkorgen. För hur radderar man 800 mess som bla innehåler. Gift dig med mig! Utan att gå sönder?
Sen radderar jag utkorgen.
Jag kan inte vara din vän för jag önskar att hon ska bedra, svika och ljuga för dig och det är inte det vänner gör.
Så tar jag bort hans nr.
En tjej kommer fram och frågar hur det är fatt, och jag inser att jag inte kan sitta där jag sitter. Ringer rödluvan som kommer till undsättning och jag dricker dagens andra kaffe tills han ringer.
- Nu är jag hemma.
- Jag är där om tio.
Rödluvan säger är det här så klokt?
Nej, det är helt idiotiskt, svarar jag och tar min jacka och går.
Han möter upp mig.
Vad snygg du är. (kan folk bara hålla käften)
Jag blev så förvånad när du ringde. Jag hade gett upp hoppet.
Vad hände med killen du träffade?
Det är slut.
Fråga inte sen när.
Han frågar
Jag ljuger
Sen kysser han mig. Jag kysser tbx. Hela min kropp skriker gå, men så blundar jag och ser Mr Dryg och henne. Och tårarna bränner bakom ögonlocken och tvingar mig att öppna ögonen igen. Och så glömmer jag vem det är jag kysser och när jag innser rinner en tår över.
sen vill han prata.
Hur är du som flickvän?
skit i det.
Jag vet inte.
jag kommer väl märka det.
Förmodligen
Sen går vi in i sovrummet. Där råder mörker och mina ögon får sväma över ifred.
Han tar mig och jag gråter samtidigt.
När han frågar om jag är okej, säger jag att det är för att det är så skönt.
Men sanningen är en annan. Det här är vad Mr Dryg gör nu. Och han spökar i mitt huvuvd. Jag knullar bort honom. Renar mig.
Jag våldtar mig själv
Efteråt frågar han om jag vill stanna över natten eller inte.
jag vet inte
jag vet ingenting längre.
jag skiter i vilket.
Sen går jag.
Vi kanske kan hitta på något i helgen, frågar han när jag tar på mig skorna.
Visst, säger jag
Jag skiter i vilket tänker jag.
Mr snygg har ringt tio gånger. och messat fem.
För jag messade och berättade.
Jag ringer.
Och så gråter jag.
Fan SG!Du är så mkt bättre än honom.
Du är så jävla bra.
och det är ingen tröst.
inget är egentligen en tröst.
Inte att alla tycker jag är så fucking perfekt.
det värmer inte mig om natten.
Med stor möda tar jag mig hem tillslut.
Och det känns som en jätte sitter på mitt bröst.
Det går inte att andas.
Nu är det slut på fina flickan dagarna.
Nu räcker det.
Nu skiter jag i det här.
Nu kör jag på, mitt eget reace.
Akta er
Satsar för mkt säger han?
Aldrig mer!
Jag tvingar mina steg bort från gatan.
Men jag kommer inte långt.
på en mörk tvärgata faller jag ihop på huk.
Det gör så jävla ont och tårar som strömmar ner för min kinder.
Måste ta bort smärtan.
Vill att någon ska göra mig hel igen.
Och så gör jag årets misstag.
- Hej, det är jag.
- SG! Shit vad kul att du ringer, det trodde jag aldrig.
- Vad gör du?
- Jag äter middag med en kompis.
- Jag vill träffa dig!
- Men jag har precis fått in maten.
- Du får en timme. Vill du?
- Okej, jag ringer dig om en timme.
Det kunde varit vem som helst egentligen, att det blev han hade enbart att göra med namnet hans föräldrar givit honom att göra som gjorde att han kom först upp i min telefonbok.
Jag vet inte var jag ska gå, och mina ögon fortsätter att läcka.
Tar fram mobilen, raderar hela inkorgen. För hur radderar man 800 mess som bla innehåler. Gift dig med mig! Utan att gå sönder?
Sen radderar jag utkorgen.
Jag kan inte vara din vän för jag önskar att hon ska bedra, svika och ljuga för dig och det är inte det vänner gör.
Så tar jag bort hans nr.
En tjej kommer fram och frågar hur det är fatt, och jag inser att jag inte kan sitta där jag sitter. Ringer rödluvan som kommer till undsättning och jag dricker dagens andra kaffe tills han ringer.
- Nu är jag hemma.
- Jag är där om tio.
Rödluvan säger är det här så klokt?
Nej, det är helt idiotiskt, svarar jag och tar min jacka och går.
Han möter upp mig.
Vad snygg du är. (kan folk bara hålla käften)
Jag blev så förvånad när du ringde. Jag hade gett upp hoppet.
Vad hände med killen du träffade?
Det är slut.
Fråga inte sen när.
Han frågar
Jag ljuger
Sen kysser han mig. Jag kysser tbx. Hela min kropp skriker gå, men så blundar jag och ser Mr Dryg och henne. Och tårarna bränner bakom ögonlocken och tvingar mig att öppna ögonen igen. Och så glömmer jag vem det är jag kysser och när jag innser rinner en tår över.
sen vill han prata.
Hur är du som flickvän?
skit i det.
Jag vet inte.
jag kommer väl märka det.
Förmodligen
Sen går vi in i sovrummet. Där råder mörker och mina ögon får sväma över ifred.
Han tar mig och jag gråter samtidigt.
När han frågar om jag är okej, säger jag att det är för att det är så skönt.
Men sanningen är en annan. Det här är vad Mr Dryg gör nu. Och han spökar i mitt huvuvd. Jag knullar bort honom. Renar mig.
Jag våldtar mig själv
Efteråt frågar han om jag vill stanna över natten eller inte.
jag vet inte
jag vet ingenting längre.
jag skiter i vilket.
Sen går jag.
Vi kanske kan hitta på något i helgen, frågar han när jag tar på mig skorna.
Visst, säger jag
Jag skiter i vilket tänker jag.
Mr snygg har ringt tio gånger. och messat fem.
För jag messade och berättade.
Jag ringer.
Och så gråter jag.
Fan SG!Du är så mkt bättre än honom.
Du är så jävla bra.
och det är ingen tröst.
inget är egentligen en tröst.
Inte att alla tycker jag är så fucking perfekt.
det värmer inte mig om natten.
Med stor möda tar jag mig hem tillslut.
Och det känns som en jätte sitter på mitt bröst.
Det går inte att andas.
Nu är det slut på fina flickan dagarna.
Nu räcker det.
Nu skiter jag i det här.
Nu kör jag på, mitt eget reace.
Akta er
Satsar för mkt säger han?
Aldrig mer!
Del 1
Vi möts vid stationen för att ta tåget till stadsdelen gud glömde.
Han pussar mig på munnen.
- Shit vad länge sedan, jag hinner ju glömma hur otroligt vacker du är
Säger han samtidigt som han putar lite på mig, och jag tappar balansen som jag alltid gör när han gör så.
Han skrattar och småjagar mig på stationen så han kan få tackla mig igen.
- Hur mår du? frågar han.
- Jag mår bra, men hur är det med dig?
Han undviker ämnet.
Vad har du haft för dig? fråga han istället.
Jag berättar lite kort på perrongen medan vi väntar på tåget vi nyss missat.
och innan tåget kommit in berättar han, ord jag hört för många gånger förut.
- Du SG, jag har träffat någon, någon som jag är väldigt förtjust i (NEJ, NEJ, NEJ) Vi jobbar ihop, och i början var det bara vänskap men nu, ja, jag vet inte jag gillar verkligen henne.
Snälla det här händer inte. Och jag spänner ögonen i honom fäster hans blick i min.
Säg att du skojar snälla. Inte det, inte igen.
Tankar som mal i huvudet och försöker ta in och förstå.
Träffat någon annan. Han säger faktiskt de orden.
Jag vill kräkas men jag bara står stilla och är helt stum.
- Titta inte på mig så där.
Jag säger fortfarande ingenting.
Tåget rullar in på perrongen och vi kliver på, bland stressade människor som är osynliga för mig men omringar oss och själ mitt syre.
-Jag hatar att åka tåg när det är så här mkt folk, säger han.
Försöker fortfarande greppa situationen och han skruvar på sig oroligt.
- Alltså vi har ju inte träffats så länge och det var ju inte meningen att jag skulle bli förtjust i henne, men vi jobbar ihop och du och jag vi har ju inte hunnit ses så mkt och bla. bla. bla.
Han ser ut som han är rädd att jag ska slå honom och leker nervöst med sin fot som han sparkar mot min.
Ta inte i mig din jävel, vill jag skrika men jag bara tittar på honom.
-Snälla titta inte på mig så där det gör ont i bröstet.
Och så kommer orden när vi lämnat den ofrivilliga påtvingade närheten från hundra främlingar.
-Vad tror du att det gör på mig?Du vet att jag inte ens tittat åt någon annan. Du kunde ha hindrat det här från att hända.
- Felet med dig Sg är att du satsar för mkt. Du skulle dejtat andra, fortsatt vara öppen.
- Är det fel på mig för att jag ville ge det här en chans?
- Du skulle inte satsa så mkt.
- Det är jag så jag funkar, jag satsar 100%, det är därför jag jobbar med det jag gör och du jobbar med ditt.
Vi sätter oss på fiket och han säger.
- Du är sä jävla vacker. Fan Sg jag gillar verkligen dig. Du har allt, du är smart, rolig. Fan jag gillar dig.
- Men...?
- Men jag känner henne mer. Vi har jobbat ihop och ja, jag känner henne bättre. Du Jag vet inte jag är så jävla förvirrad. Jag gillar ju er båda. Fast henne mer. Fan.
- så du tänker inte ens ge mig en chans, lära känna mig innan du avfärdar mig? Och det låter som jag ber honom att stanna och jag biter mig i tungan och ger mig en psykisk örfil.
-Livet är orättvist.
hans blick fastnar i min urringning. Och jag ser att han granskar mig från top till tå min klänning har glidit upp en bit.
- Jag önskar jag kunde ta dig, knulla dig. Jag vill ha dig. Fan, fan!
Den här killen är ju mer förvirrad än mig. och jag tänker inte vara snäll.
- vill du ha mig? Vill du känna din kuk tränga in i mig. Vet du hur mkt jag längtat efter din kropp. Hur jag smekt mig själv och fantiserat om dina starka armar, din hårda kuk.
Hans blick blir dimmig och jag ser bokstavligt talat hur hans kuk blir hård i hans chinos.
Han kastar en blick på toaletten och det är inte svårt att räkna ut vad han tänker.
Han och jag där. Men han hindrar sig, kanske nästa fredag?
Och jag står emot min impuls att kasta det kokheta kaffet i ansiktet på honom.
-Inte nästa fredag, nu ikväll.
Hans hjärna och kuk arbetar frenetiskt emot varandra.
Och så säger han det jag redan räknat ut.
Han ska hem till henne efter det här.
Hon bor runt hörnet. Det är därför vi är här.
Längtade kroppar ska mötas med rent samvete efter det här. Men längtade kroppar som inte inkluderar mig.
Jag har inte legat med henne än. Jag vill att du ska veta det.
Och jag vet inte om det direkt är någon tröst.
Tillslut bryter vi upp.
- Jag vill verkligen att vi ska vara vänner SG, du är helt fantastisk. Kanske kan vi ta en fika nästa vecka?
Jag vet inte om jag har tid, säger jag och sen står jag kvar och tittar på hans rygg som försvinner in i en port.
Till henne.
och jag undrar var jag ska ta vägen...
Han pussar mig på munnen.
- Shit vad länge sedan, jag hinner ju glömma hur otroligt vacker du är
Säger han samtidigt som han putar lite på mig, och jag tappar balansen som jag alltid gör när han gör så.
Han skrattar och småjagar mig på stationen så han kan få tackla mig igen.
- Hur mår du? frågar han.
- Jag mår bra, men hur är det med dig?
Han undviker ämnet.
Vad har du haft för dig? fråga han istället.
Jag berättar lite kort på perrongen medan vi väntar på tåget vi nyss missat.
och innan tåget kommit in berättar han, ord jag hört för många gånger förut.
- Du SG, jag har träffat någon, någon som jag är väldigt förtjust i (NEJ, NEJ, NEJ) Vi jobbar ihop, och i början var det bara vänskap men nu, ja, jag vet inte jag gillar verkligen henne.
Snälla det här händer inte. Och jag spänner ögonen i honom fäster hans blick i min.
Säg att du skojar snälla. Inte det, inte igen.
Tankar som mal i huvudet och försöker ta in och förstå.
Träffat någon annan. Han säger faktiskt de orden.
Jag vill kräkas men jag bara står stilla och är helt stum.
- Titta inte på mig så där.
Jag säger fortfarande ingenting.
Tåget rullar in på perrongen och vi kliver på, bland stressade människor som är osynliga för mig men omringar oss och själ mitt syre.
-Jag hatar att åka tåg när det är så här mkt folk, säger han.
Försöker fortfarande greppa situationen och han skruvar på sig oroligt.
- Alltså vi har ju inte träffats så länge och det var ju inte meningen att jag skulle bli förtjust i henne, men vi jobbar ihop och du och jag vi har ju inte hunnit ses så mkt och bla. bla. bla.
Han ser ut som han är rädd att jag ska slå honom och leker nervöst med sin fot som han sparkar mot min.
Ta inte i mig din jävel, vill jag skrika men jag bara tittar på honom.
-Snälla titta inte på mig så där det gör ont i bröstet.
Och så kommer orden när vi lämnat den ofrivilliga påtvingade närheten från hundra främlingar.
-Vad tror du att det gör på mig?Du vet att jag inte ens tittat åt någon annan. Du kunde ha hindrat det här från att hända.
- Felet med dig Sg är att du satsar för mkt. Du skulle dejtat andra, fortsatt vara öppen.
- Är det fel på mig för att jag ville ge det här en chans?
- Du skulle inte satsa så mkt.
- Det är jag så jag funkar, jag satsar 100%, det är därför jag jobbar med det jag gör och du jobbar med ditt.
Vi sätter oss på fiket och han säger.
- Du är sä jävla vacker. Fan Sg jag gillar verkligen dig. Du har allt, du är smart, rolig. Fan jag gillar dig.
- Men...?
- Men jag känner henne mer. Vi har jobbat ihop och ja, jag känner henne bättre. Du Jag vet inte jag är så jävla förvirrad. Jag gillar ju er båda. Fast henne mer. Fan.
- så du tänker inte ens ge mig en chans, lära känna mig innan du avfärdar mig? Och det låter som jag ber honom att stanna och jag biter mig i tungan och ger mig en psykisk örfil.
-Livet är orättvist.
hans blick fastnar i min urringning. Och jag ser att han granskar mig från top till tå min klänning har glidit upp en bit.
- Jag önskar jag kunde ta dig, knulla dig. Jag vill ha dig. Fan, fan!
Den här killen är ju mer förvirrad än mig. och jag tänker inte vara snäll.
- vill du ha mig? Vill du känna din kuk tränga in i mig. Vet du hur mkt jag längtat efter din kropp. Hur jag smekt mig själv och fantiserat om dina starka armar, din hårda kuk.
Hans blick blir dimmig och jag ser bokstavligt talat hur hans kuk blir hård i hans chinos.
Han kastar en blick på toaletten och det är inte svårt att räkna ut vad han tänker.
Han och jag där. Men han hindrar sig, kanske nästa fredag?
Och jag står emot min impuls att kasta det kokheta kaffet i ansiktet på honom.
-Inte nästa fredag, nu ikväll.
Hans hjärna och kuk arbetar frenetiskt emot varandra.
Och så säger han det jag redan räknat ut.
Han ska hem till henne efter det här.
Hon bor runt hörnet. Det är därför vi är här.
Längtade kroppar ska mötas med rent samvete efter det här. Men längtade kroppar som inte inkluderar mig.
Jag har inte legat med henne än. Jag vill att du ska veta det.
Och jag vet inte om det direkt är någon tröst.
Tillslut bryter vi upp.
- Jag vill verkligen att vi ska vara vänner SG, du är helt fantastisk. Kanske kan vi ta en fika nästa vecka?
Jag vet inte om jag har tid, säger jag och sen står jag kvar och tittar på hans rygg som försvinner in i en port.
Till henne.
och jag undrar var jag ska ta vägen...
tisdag, oktober 21, 2008
Synsk
Jag hade rätt.
Han har lämnat mig.
Träffat någon annan som han är "väldigt förjust i"
Jag hatar henne, jag hatar henne så fruktansvärt mkt att jag aldrig trott att jag hatat någon.
Fast det enda jag vet är att hon är blond och att han är förtjust i henne.
Och det gör så jävla ont.
Jag hatar henne
Jag hatar honom.
Jag hatar mig själv
Det är fan komiskt att varje gång jag får känslor för någon. VARJE GÅNG! träffar han någon annan. Skit kul jag kan inte sluta skratta.
HAHAHAHA
Today is the day
Han väljer platsen vi ska ses på och jag motsätter mig, för nära jobb och kollegor och han väljer en annan. För långt från hans hem. Inget smek, inga längtande kroppar som får mötas. Varför?
Jag är min egen värsta fiende, för tankarna flyger iväg. Han vill träffa mig för att det är slut, och ju mer jag tänker på det verkar det logiskt och som den enda förklaringen fast förnuftet försöker med sin pipiga svaga röst att lugna mig. Du är helt irrationell! Men tankarna har redan hunnit spinna iväg i 180 och jag planerar hur jag ska dumpa honom innan han dumpar mig för att slippa bli den som blev lämnad. Allt för han föreslår en annan stadsdel än där han bor för att ses.
Men jag har min finaste röda klänning på mig och känner mig faktiskt vacker.
Kanske tar han ändå ett fast grepp om mitt hår och kysser mig hungrigt, viskar saker som får mig att rodna och älskar mig matt, precis som sist.
Hoppas, hoppas, hoppas...
Jag är min egen värsta fiende, för tankarna flyger iväg. Han vill träffa mig för att det är slut, och ju mer jag tänker på det verkar det logiskt och som den enda förklaringen fast förnuftet försöker med sin pipiga svaga röst att lugna mig. Du är helt irrationell! Men tankarna har redan hunnit spinna iväg i 180 och jag planerar hur jag ska dumpa honom innan han dumpar mig för att slippa bli den som blev lämnad. Allt för han föreslår en annan stadsdel än där han bor för att ses.
Men jag har min finaste röda klänning på mig och känner mig faktiskt vacker.
Kanske tar han ändå ett fast grepp om mitt hår och kysser mig hungrigt, viskar saker som får mig att rodna och älskar mig matt, precis som sist.
Hoppas, hoppas, hoppas...
måndag, oktober 20, 2008
Söndagstankar
Jag har umgåtts med Bror hela dagen, brutit upp golv så att dammet yrde och färgade mitt hår vitt och min hud svart. Att jobba med kroppen och se resultat är en syssla jag gillar mkt.
I mitt nästa liv ska jag bli snickare, och nöja mig med att inte använda huvudet utan bara kroppen.
Jag borde lära mig det i det här livet också. Följa känslan mer..
Snart är det måndag och ny vecka. Veckan jag ska träffa Mr Dryg. Jag trodde jag skulle längta mer, men jag vet inte nervös är den enda känslan jag känner, för när man ses så sällan som vi gör blir varje dejt som en första dejt om och om igen.
Jag hatar första dejter.
Jag gillar tionde mer, och nu blir det som den tionde första. Jag vill ta klivet upp, efter tre månader av ständig väntan är jag redo. Tre månader.
Första dejten hade jag shorts nu bär jag mössa och jag är fortfarande nervös.
50 first dates och jag måste vinna och vinnas om och om igen.
Kanske slutar jag vara nervös nästa gång jag har brunbrända ben som solen värmer?
Men då är jag borta. Jag har satt upp en egen deadline för mig själv. Hit är jag förstående och tålmodig, men inte en dag längre. Sen får någon annan chansen.
Jag undrar ibland om han ger andra chansen.
Om han kysst någon annans läppar.
Om jag frågade vet jag han skulle svara.
Om svaret var annat än jag ville men som jag inte hade rätt att begära, skulle jag gå då? Jag tänker att jag inte tror att jag skulle kunna stanna även om jag skulle vilja. För jag har väntat och väntat.
Min sexlust som bor inom mig gav upp för länge sedan.
I den här kroppen blir det inget åka av se den och tog ett rep och hängde sig.
Min kropp hatar min disciplin
och jag har börjat stänga av ljudet på mobilen om nätterna och förundras över att pojkar fortfarande ringer. Fast jag aldrig, aldrig sagt ja.
Nästa vecka som börjar om bara några minuter får jag träffa honom jag säger ja till.
Jag undrar om jag får kyssa hans hals.
Jag undrar om jag kommer vilja.
Jag undrar om han kommer hålla min hand.
Jag undrar om han längtar.
I mitt nästa liv ska jag bli snickare, och nöja mig med att inte använda huvudet utan bara kroppen.
Jag borde lära mig det i det här livet också. Följa känslan mer..
Snart är det måndag och ny vecka. Veckan jag ska träffa Mr Dryg. Jag trodde jag skulle längta mer, men jag vet inte nervös är den enda känslan jag känner, för när man ses så sällan som vi gör blir varje dejt som en första dejt om och om igen.
Jag hatar första dejter.
Jag gillar tionde mer, och nu blir det som den tionde första. Jag vill ta klivet upp, efter tre månader av ständig väntan är jag redo. Tre månader.
Första dejten hade jag shorts nu bär jag mössa och jag är fortfarande nervös.
50 first dates och jag måste vinna och vinnas om och om igen.
Kanske slutar jag vara nervös nästa gång jag har brunbrända ben som solen värmer?
Men då är jag borta. Jag har satt upp en egen deadline för mig själv. Hit är jag förstående och tålmodig, men inte en dag längre. Sen får någon annan chansen.
Jag undrar ibland om han ger andra chansen.
Om han kysst någon annans läppar.
Om jag frågade vet jag han skulle svara.
Om svaret var annat än jag ville men som jag inte hade rätt att begära, skulle jag gå då? Jag tänker att jag inte tror att jag skulle kunna stanna även om jag skulle vilja. För jag har väntat och väntat.
Min sexlust som bor inom mig gav upp för länge sedan.
I den här kroppen blir det inget åka av se den och tog ett rep och hängde sig.
Min kropp hatar min disciplin
och jag har börjat stänga av ljudet på mobilen om nätterna och förundras över att pojkar fortfarande ringer. Fast jag aldrig, aldrig sagt ja.
Nästa vecka som börjar om bara några minuter får jag träffa honom jag säger ja till.
Jag undrar om jag får kyssa hans hals.
Jag undrar om jag kommer vilja.
Jag undrar om han kommer hålla min hand.
Jag undrar om han längtar.
lördag, oktober 18, 2008
No Game, No Love?
Fredrik, bad mig för ett tag sedan att skriva ner mina tankar om spelet. Nedan följer en text som visar en liten del av mina åsikter om det sk spelet som är en följd av dejting. Jag hoppas att den kanske väcker lite tankar och får oss att reflektera över hur vi alla beter oss när vi försker hitta personen med stort H. Det finns självklart mycket mer att säga så kanske blir detta en del 1?
Genom att göra vår partner osäker på våra känslor gör vi oss själva mer åtråvärda. Det är det vi indirekt får lära oss när vi börjar dejta.
För det är väl därför vi fått lära oss om tre-dagars regler, att inte svara på sms för fort, inte ringa för ofta, inte vara för angelägen etc.
Genom att inte låta vår partner inte riktigt veta var han/hon har oss så blir allt mer spännande och vi blir mer åtråvärda?
Eftersom dessa oskrivna regler finns så måste det ju bevisligen fungera, eller?
Så vi målar upp ett scenario. Jag har varit på en jättetrevlig dejt med A, det kändes som att vi verkligen klickade och när jag åker hem befinner jag mig i ett lyckorus.
Det som kan hända nu är att att A hör av sig och tackar för en trevlig dejt för att bekräffta mig och visa sitt gillande vilket således skulle förhöja eller förlänga lyckoruset jag redan känner.
Allternativt kan A känna ett behov av att inte verka för på, vilket förr eller senare kommer få mig att tvivla. Hade han trevligt? Inbillade jag mig att vi klickade? Och så förvandlas lyckoruset till en oro, och när han väl senare hör av sig kommer det finnas ett sting av misstänksamhet med i bilden som gör det svårare för mig att känna av samma glädje jag gjorde på den första dejten.
Ju mer osäker jag blir för vad A faktiskt känner och tycker om mig desto mer avståndstagande blir jag. Han å andra sidan använder sitt avståndstagande som ett sätt att få mitt gillande.
Det krävs inget geni att inse att det hela kommer sluta på ett icke lyckligt sätt för oss.
Opponera då att A valde det första alternativet att höra av sig, så som han ville i stället för att ägna sig åt spelet. Han hade trevligt och säger det. Det gör att jag känner mig trygg i hans känslor, vilket gör att jag vågar njuta istället av känslan man får efter en lyckad dejt. Han vill träffa mig igen och väntar inte i tre dagar för att fråga. Relationen bygger på en ärlighet vilket ger den ett större chans att få en framtid.
Lite längre in i relationen går jag och A på fest. Jag känner mig inte tillräckligt bekräftad av honom och väljer för att locka fram bekräftelse att göra honom svartsjuk, genom att öppet flörta med någon annan. Kommer det göra att A vill vara med mig ännu mer, när jag får honom att känna osäkerhet kring var jag står i vår relation? Förmodligen kommer det enda jag åstakommer vara att såra hans känslor, vilket skadar tilliten.
Så det jag undrar över är: Hur kommer det sig att så mkt kring spelat som finns kring vårt dejtande handlar om att göra den andra osäker när det egentligen vi alla behöver för att ha modet att investera känslor och tid i någon är att känna oss trygga och uppskattade? Är det inte lite motstridigt och kan det inte vara förklaringen till att så många av oss har svårt att lyckas i en relation för att vi gör tvärtemot vad vi egentligen borde?
Jag hävdar inte att vi ska komma med kärleksförklaringar direkt eller att man ska skynda sig in i något men kan vi inte försöka vara mer ärliga istället för att gå in roller och spela ett spel, eller iaf reflektera över varför vi beter oss som vi gör nästa gång vi känner att vi vill föreslå en dejt, eller bara höra av oss och göra det vi vill istället för att gå in i en roll som egentligen inte stämmer överens med vad vi känner och vill?
Genom att göra vår partner osäker på våra känslor gör vi oss själva mer åtråvärda. Det är det vi indirekt får lära oss när vi börjar dejta.
För det är väl därför vi fått lära oss om tre-dagars regler, att inte svara på sms för fort, inte ringa för ofta, inte vara för angelägen etc.
Genom att inte låta vår partner inte riktigt veta var han/hon har oss så blir allt mer spännande och vi blir mer åtråvärda?
Eftersom dessa oskrivna regler finns så måste det ju bevisligen fungera, eller?
Så vi målar upp ett scenario. Jag har varit på en jättetrevlig dejt med A, det kändes som att vi verkligen klickade och när jag åker hem befinner jag mig i ett lyckorus.
Det som kan hända nu är att att A hör av sig och tackar för en trevlig dejt för att bekräffta mig och visa sitt gillande vilket således skulle förhöja eller förlänga lyckoruset jag redan känner.
Allternativt kan A känna ett behov av att inte verka för på, vilket förr eller senare kommer få mig att tvivla. Hade han trevligt? Inbillade jag mig att vi klickade? Och så förvandlas lyckoruset till en oro, och när han väl senare hör av sig kommer det finnas ett sting av misstänksamhet med i bilden som gör det svårare för mig att känna av samma glädje jag gjorde på den första dejten.
Ju mer osäker jag blir för vad A faktiskt känner och tycker om mig desto mer avståndstagande blir jag. Han å andra sidan använder sitt avståndstagande som ett sätt att få mitt gillande.
Det krävs inget geni att inse att det hela kommer sluta på ett icke lyckligt sätt för oss.
Opponera då att A valde det första alternativet att höra av sig, så som han ville i stället för att ägna sig åt spelet. Han hade trevligt och säger det. Det gör att jag känner mig trygg i hans känslor, vilket gör att jag vågar njuta istället av känslan man får efter en lyckad dejt. Han vill träffa mig igen och väntar inte i tre dagar för att fråga. Relationen bygger på en ärlighet vilket ger den ett större chans att få en framtid.
Lite längre in i relationen går jag och A på fest. Jag känner mig inte tillräckligt bekräftad av honom och väljer för att locka fram bekräftelse att göra honom svartsjuk, genom att öppet flörta med någon annan. Kommer det göra att A vill vara med mig ännu mer, när jag får honom att känna osäkerhet kring var jag står i vår relation? Förmodligen kommer det enda jag åstakommer vara att såra hans känslor, vilket skadar tilliten.
Så det jag undrar över är: Hur kommer det sig att så mkt kring spelat som finns kring vårt dejtande handlar om att göra den andra osäker när det egentligen vi alla behöver för att ha modet att investera känslor och tid i någon är att känna oss trygga och uppskattade? Är det inte lite motstridigt och kan det inte vara förklaringen till att så många av oss har svårt att lyckas i en relation för att vi gör tvärtemot vad vi egentligen borde?
Jag hävdar inte att vi ska komma med kärleksförklaringar direkt eller att man ska skynda sig in i något men kan vi inte försöka vara mer ärliga istället för att gå in roller och spela ett spel, eller iaf reflektera över varför vi beter oss som vi gör nästa gång vi känner att vi vill föreslå en dejt, eller bara höra av oss och göra det vi vill istället för att gå in i en roll som egentligen inte stämmer överens med vad vi känner och vill?
fredag, oktober 17, 2008
EXTRA, EXTRA!
För första gången i min blogghistoria kommer här en bild på någon från mitt liv.
Men jag gör ju allt för er.
Jag hoppas jag inte kommer ångra det här bittert.
Om ni undrar, så ja, han jobbar som knarklangare med personlig service =)
Men jag gör ju allt för er.
Jag hoppas jag inte kommer ångra det här bittert.
Om ni undrar, så ja, han jobbar som knarklangare med personlig service =)
Det kliar i fingrarna
Ibland, när jag är uttråkad får jag helt vansinniga tankar.
Jag vill göra idiotiska saker.
Farliga saker.
Bara för att se vad som händer.
För något händer alltid.
Just nu känner jag för att klistra in en bild på Mr Dryg här på bloggen
Bara en liten bild så där halvt från sidan.
Men så känner någon av er igen honom och visar upp bloggen för honom.
Det vore väldigt, väldigt obra.
Eller så läser hans galna ex
och mordhotar mig
Hon som sa nej till ett jobb i Malmö för att han bor här.
För bara någon vecka sedan.
Jag oroar mig för henne.
Step away.
Kom igen nu SG släpp tangentbordet och musen och backa sakta bort från datorn är du snäll, innan du gör något helt galet.
3
2
1
Lunch
Jag vill göra idiotiska saker.
Farliga saker.
Bara för att se vad som händer.
För något händer alltid.
Just nu känner jag för att klistra in en bild på Mr Dryg här på bloggen
Bara en liten bild så där halvt från sidan.
Men så känner någon av er igen honom och visar upp bloggen för honom.
Det vore väldigt, väldigt obra.
Eller så läser hans galna ex
och mordhotar mig
Hon som sa nej till ett jobb i Malmö för att han bor här.
För bara någon vecka sedan.
Jag oroar mig för henne.
Step away.
Kom igen nu SG släpp tangentbordet och musen och backa sakta bort från datorn är du snäll, innan du gör något helt galet.
3
2
1
Lunch
En till sån där dag.
Det enda jag gjort idag är att jobba.
Kom hem för någon timme sen.
Storchefen samlade alla till möte.
Nu ska vi förbättras sa han och vi flyttar om och ritar nya schemman över organisationen.
Visar power point efter power point och gungar lite fram och tbx när han pratar.
Ingen får gå, och jag tacksam bortom ord för det.
Helt plötsligt är jag som nyförälskad i mitt jobb.
Men jag vet att jag måste gå snart, så fort stormen lagt sig.
Då ska jag söka nya utmaningar.
För jag kan det jag gör nu, utan och innan.
Och det tråkar ut mig.
Jag kan mer.
Men en vän ringde idag och berättat att hon fått gå.
Bäst att sitta still till efter våren.
Kom hem för någon timme sen.
Storchefen samlade alla till möte.
Nu ska vi förbättras sa han och vi flyttar om och ritar nya schemman över organisationen.
Visar power point efter power point och gungar lite fram och tbx när han pratar.
Ingen får gå, och jag tacksam bortom ord för det.
Helt plötsligt är jag som nyförälskad i mitt jobb.
Men jag vet att jag måste gå snart, så fort stormen lagt sig.
Då ska jag söka nya utmaningar.
För jag kan det jag gör nu, utan och innan.
Och det tråkar ut mig.
Jag kan mer.
Men en vän ringde idag och berättat att hon fått gå.
Bäst att sitta still till efter våren.
torsdag, oktober 16, 2008
Okej, okej
Ni vill veta
I mitt huvud utspelar sig olika scenarion, varför en radioskugga plötsligt drabbat min telefon.
Så jag skickar:
Lite respekt om jag får be!
Det är inte okej att du dissar mig.
Inom loppet av två sekunder får jag tbx ett sms med tre frågetecken.
Och det kanske inte är så lätt att veta att jag nojat ut och följa tankarna som malt i mitt huvud under dagarna.
Sen skriver han:
Du vet att jag har två jobb och pluggar heltid, sluta smsa dig på det anklagande visset.
Och jag känner mig lite dum, men bara lite.
Sen messar vi lite fram och tbx och jag förklar det jag kanske borde förklarat tidigare, att jag förstår att det är jobbigt att vara så upptagen, men det är jobbigt att vara den som väntar.
Att det handlar om en dubbelsidig förståelse.
Och han förstår. Det blir snart bättre.
Sen går någon dag och han hör av sig och frågar om jag kanske vill äta lunch med honom näst, nästa vecka på måndagen. Och jag kan inte låta bli att skratta åt honom och samtidigt tycka att det är lite gulligt att han bokar in en dejt två veckor i förväg.
Och jag tänker att jag ska lämna honom ifred tills saker lugnat ner sig.
Det är inte ultimat, men det räcker...just nu.
(Den här videon är helt underbar på så många olika plan, att det är omöjligt att inte le när man ser den. Var tog alla män i magtröjor vägen? )
I mitt huvud utspelar sig olika scenarion, varför en radioskugga plötsligt drabbat min telefon.
Så jag skickar:
Lite respekt om jag får be!
Det är inte okej att du dissar mig.
Inom loppet av två sekunder får jag tbx ett sms med tre frågetecken.
Och det kanske inte är så lätt att veta att jag nojat ut och följa tankarna som malt i mitt huvud under dagarna.
Sen skriver han:
Du vet att jag har två jobb och pluggar heltid, sluta smsa dig på det anklagande visset.
Och jag känner mig lite dum, men bara lite.
Sen messar vi lite fram och tbx och jag förklar det jag kanske borde förklarat tidigare, att jag förstår att det är jobbigt att vara så upptagen, men det är jobbigt att vara den som väntar.
Att det handlar om en dubbelsidig förståelse.
Och han förstår. Det blir snart bättre.
Sen går någon dag och han hör av sig och frågar om jag kanske vill äta lunch med honom näst, nästa vecka på måndagen. Och jag kan inte låta bli att skratta åt honom och samtidigt tycka att det är lite gulligt att han bokar in en dejt två veckor i förväg.
Och jag tänker att jag ska lämna honom ifred tills saker lugnat ner sig.
Det är inte ultimat, men det räcker...just nu.
(Den här videon är helt underbar på så många olika plan, att det är omöjligt att inte le när man ser den. Var tog alla män i magtröjor vägen? )
onsdag, oktober 15, 2008
En hemlighet
Okej jag erkänner.
Superflickor ligger ibland i fosterställning och gråter högt och ljudligt.
Inte så ofta men ibland.
Då kommer tårarna för allt som gått fel.
Allt som aldrig blev som det var tänkt.
För känslan att aldrig räcka till.
För känslan av att vara oförståd.
För att hjärtat gör ont...igen
Då kommer tårar även för Superflickor
Superflickor ligger ibland i fosterställning och gråter högt och ljudligt.
Inte så ofta men ibland.
Då kommer tårarna för allt som gått fel.
Allt som aldrig blev som det var tänkt.
För känslan att aldrig räcka till.
För känslan av att vara oförståd.
För att hjärtat gör ont...igen
Då kommer tårar även för Superflickor
tisdag, oktober 14, 2008
Obalans
Jag har sådan extrem träningsvärk i armarna efter träningen igår.
Platserna till passet jag tänkte köra var slut, så jag styketränade istället.
Gymet var fullt av killar som åmade sig framför spegeln och försökte imponera på varandra genom att ta i så svetten sprutade och eftersom jag är som jag är. Tänkte jag kvinnor kan och tog hantlarna på 25kg och började träna mina biceps.
Jag har så ont att jag nästan börjat gråta, och superflickor gråter inte så då är det riktigt illa.
Jag kan inte rätta på armarna och fått åka hem från jobbet utan jacka för det var omöjligt att sätta på sig den.
Förövrigt är jag på piss dåligt humör och jag vet att det bara är hormonellt vilket gör mig så extremt trött på att vara kvinna. PMS suger!
Platserna till passet jag tänkte köra var slut, så jag styketränade istället.
Gymet var fullt av killar som åmade sig framför spegeln och försökte imponera på varandra genom att ta i så svetten sprutade och eftersom jag är som jag är. Tänkte jag kvinnor kan och tog hantlarna på 25kg och började träna mina biceps.
Jag har så ont att jag nästan börjat gråta, och superflickor gråter inte så då är det riktigt illa.
Jag kan inte rätta på armarna och fått åka hem från jobbet utan jacka för det var omöjligt att sätta på sig den.
Förövrigt är jag på piss dåligt humör och jag vet att det bara är hormonellt vilket gör mig så extremt trött på att vara kvinna. PMS suger!
fredag, oktober 10, 2008
Copycat
Jag försöker att vara så anonym som möjligt i min blogg. Ju hemligare jag är desto ärligare och mer ocensurerad är jag. Jag vet inte hur väl jag lyckats med den uppgiften. Men trots mina försök att dölja vem jag är så tror jag ändå att ni som läser har en bild av mig, och det är den jag vill få reda på.
Hur tror ni jag är? Vad jobbar jag med? Hur ser jag ut? Rest mycket? Hur klär jag mig? Var bor jag? Vad gör jag på min fritid? Vad drömmer jag om?
Helt enkelt vem är jag, personen bakom Supergirl?
Ge mig din bild av mig.
När du har gjort det så svara på dessa frågor:
1. Skulle du vilja träffa mig? Om ja, varför.
2. Vet du vem jag är?
3. Hur länge har du läst?
4. Hur hittade du hit?
PS: Jag kommer publicerar era reflektioner när jag fått ihop några stycken. så skriv, skriv, skriv söta ni!
Kärlek till Zoe för inspirationen
Hur tror ni jag är? Vad jobbar jag med? Hur ser jag ut? Rest mycket? Hur klär jag mig? Var bor jag? Vad gör jag på min fritid? Vad drömmer jag om?
Helt enkelt vem är jag, personen bakom Supergirl?
Ge mig din bild av mig.
När du har gjort det så svara på dessa frågor:
1. Skulle du vilja träffa mig? Om ja, varför.
2. Vet du vem jag är?
3. Hur länge har du läst?
4. Hur hittade du hit?
PS: Jag kommer publicerar era reflektioner när jag fått ihop några stycken. så skriv, skriv, skriv söta ni!
Kärlek till Zoe för inspirationen
Finanskrisen gör mig rund och go
Konsulterna känner av kniven mot strupen och vet att de är dem som ryker först.
Likt en desperat pojkvän som känner att ens känslor börjat svalna överöser de oss med presenter i form av godis. Allt för att få vara kvar.
Det står godis överallt.
Jag är som en fluga som flyger mot ljuset fast jag vet att det kommer bli min död*
Jag äter godis, godis och ännu lite mera godis.'
Nu mår jag illa.
* Okej, kanske inte kommer dö av att äta godis
Likt en desperat pojkvän som känner att ens känslor börjat svalna överöser de oss med presenter i form av godis. Allt för att få vara kvar.
Det står godis överallt.
Jag är som en fluga som flyger mot ljuset fast jag vet att det kommer bli min död*
Jag äter godis, godis och ännu lite mera godis.'
Nu mår jag illa.
* Okej, kanske inte kommer dö av att äta godis
torsdag, oktober 09, 2008
Husmorstips från Superflickan.
Du står där på morgonen, river dig i håret och funderar över den eviga frågan: Vad ska jag ha på mig?
Alternativt rensar garderoben och hittar det där plagget, lite bortglömt och undanskuffat.
Och tanken som flyger igenom ditt huvud är: Men de här byxorna/ tröjan är ju snygga varför använder jag aldrig dem? Då gör man självklart det enda rätta och sätter på sig det väldigt fina byxorna då i mitt fall och trallar glad i hågen iväg till jobbet. Fram mot lunch inser man att de kanske är snygga men inte bekväma. När man traskar ifrån jobbet vill man gå bredbent för att det är en söm som skaver på ett mkt opassande ställe och man börjar minnas varför man glömt dem.
När man senare sitter och äter middag med sin goda vän funderar man allvarligt på att sätta på sig nattlinnet man köpte tidigare under dagen och sitta med det på restaurangen, kanske märker ingen något?
Man ursäktar sig, går in på toa och knäpper upp byxorna för att få andas och tänker att om jag drar tröjan över byxorna så gör det inget om jag har knappen uppknäppt...
Jag tycker vi avslutar historien där.
Lärdomar: Om du har ett par jättesnygga byxor i din garderob men som du inte använt på ett bra tag, så finns det en anledning till det.
Om du blädrar igenom din telefonbok och hittar ett nr till någon, vad du kan minnas trevlig kille eller tjej som du inte träffat på länge, så finns det en anledning till det.
Favoritsaker använder man, favoritpersoner träffar man.
/ Ditt ljus i mörkret
Supergirl
Alternativt rensar garderoben och hittar det där plagget, lite bortglömt och undanskuffat.
Och tanken som flyger igenom ditt huvud är: Men de här byxorna/ tröjan är ju snygga varför använder jag aldrig dem? Då gör man självklart det enda rätta och sätter på sig det väldigt fina byxorna då i mitt fall och trallar glad i hågen iväg till jobbet. Fram mot lunch inser man att de kanske är snygga men inte bekväma. När man traskar ifrån jobbet vill man gå bredbent för att det är en söm som skaver på ett mkt opassande ställe och man börjar minnas varför man glömt dem.
När man senare sitter och äter middag med sin goda vän funderar man allvarligt på att sätta på sig nattlinnet man köpte tidigare under dagen och sitta med det på restaurangen, kanske märker ingen något?
Man ursäktar sig, går in på toa och knäpper upp byxorna för att få andas och tänker att om jag drar tröjan över byxorna så gör det inget om jag har knappen uppknäppt...
Jag tycker vi avslutar historien där.
Lärdomar: Om du har ett par jättesnygga byxor i din garderob men som du inte använt på ett bra tag, så finns det en anledning till det.
Om du blädrar igenom din telefonbok och hittar ett nr till någon, vad du kan minnas trevlig kille eller tjej som du inte träffat på länge, så finns det en anledning till det.
Favoritsaker använder man, favoritpersoner träffar man.
/ Ditt ljus i mörkret
Supergirl
tisdag, oktober 07, 2008
Om du inte hör det, så finns det inte!
Jag känner för att kasta mobilen med all kraft jag har i väggen, så den går i tusen bitar.
Då skulle jag slippa se dess hånleende varje gång jag tittar på displayen efter ett missat samtal eller ett sms.
Underbara befrielse.
Han berättade en gång att alla hans senaste mobiler slagits sönder av svartsjuka flickvänner.
Jag slår sönder min egen.
Vad säger det om mig?
Då skulle jag slippa se dess hånleende varje gång jag tittar på displayen efter ett missat samtal eller ett sms.
Underbara befrielse.
Han berättade en gång att alla hans senaste mobiler slagits sönder av svartsjuka flickvänner.
Jag slår sönder min egen.
Vad säger det om mig?
måndag, oktober 06, 2008
Döende
Om man vill något riktigt mycket så kämpar man tills man får det.
Jag vill ha Mr Dryg.
Men jag är trött på känslan av att vara den enda som kämpar.
Han borde oxå kämpa lite.
Vad är det för relation, när man aldrig ses och det går dagar utan att vi hörs.
Jag känner bara att jag inte orkar längre.
Jag vill orka
men jag gör det bara inte.
Jag begär verkligen inte mkt.
Men jag begär något
Jag förtjänar mer, bättre och det är en känsla jag inte kan skaka av mig.
Han må vara rädd för att jag ska såra honom
Bedra honom.
Men allt handlar inte bara om honom.
Jag är oxå rädd.
Jag är trött på att ha tålamod
Jag är trött på att visa mig pålitlig
Jag är trött på att vara så sjukt förstående hela tiden.
Och till killar som frågar, säger jag att jag träffar någon.
HA! vilken jävla lögnare jag är!
Jag träffar ingen alls.
Allra minst Mr Dryg.
Helvetes jävla skit!
Jag vill ha Mr Dryg.
Men jag är trött på känslan av att vara den enda som kämpar.
Han borde oxå kämpa lite.
Vad är det för relation, när man aldrig ses och det går dagar utan att vi hörs.
Jag känner bara att jag inte orkar längre.
Jag vill orka
men jag gör det bara inte.
Jag begär verkligen inte mkt.
Men jag begär något
Jag förtjänar mer, bättre och det är en känsla jag inte kan skaka av mig.
Han må vara rädd för att jag ska såra honom
Bedra honom.
Men allt handlar inte bara om honom.
Jag är oxå rädd.
Jag är trött på att ha tålamod
Jag är trött på att visa mig pålitlig
Jag är trött på att vara så sjukt förstående hela tiden.
Och till killar som frågar, säger jag att jag träffar någon.
HA! vilken jävla lögnare jag är!
Jag träffar ingen alls.
Allra minst Mr Dryg.
Helvetes jävla skit!
Oro
I veckan, förmodligen imorgon kommer de presentera omorganisationen de jobbat med på företaget jag jobbar på.
Jag är livrädd att de ska låta mig gå.
Jag vet att man inte ska identifiera sig med sitt jobb men det skulle vara slutet om de lät mig gå.
Förutom att jag inte har någon som helst trygghet ekonomiskt om de skulle hända så skulle de knäcka mig rent psykiskt.
En av mina största mardrömmar skulle bli sanna.
Jag vill aldrig bli så fattig igen som jag var då, innan jag fick jobbet jag har nu.
När en kopp kaffe på ett fik var en lyx jag inte hade råd att unna mig
Och min självkänsla skulle gå i graven.
Snälla låt mig slippa hamna där igen.
Jag är livrädd att de ska låta mig gå.
Jag vet att man inte ska identifiera sig med sitt jobb men det skulle vara slutet om de lät mig gå.
Förutom att jag inte har någon som helst trygghet ekonomiskt om de skulle hända så skulle de knäcka mig rent psykiskt.
En av mina största mardrömmar skulle bli sanna.
Jag vill aldrig bli så fattig igen som jag var då, innan jag fick jobbet jag har nu.
När en kopp kaffe på ett fik var en lyx jag inte hade råd att unna mig
Och min självkänsla skulle gå i graven.
Snälla låt mig slippa hamna där igen.
fredag, oktober 03, 2008
Närkontakt
Jag tror att mitt liv skulle kännas mkt bättre om jag fick bli ett* med Mr Dryg snart.
Det var ju bara 26 dagar sedan, och att jag vet det betyder inte alls att jag på något sätt är sexuellt frustrerad.
Och tanken på att mitt liv kommer att fyllas med ca en månads fler kallduschar känns inte direkt joy, joy.
Jag trodde poängen med att dejta någon var att man faktiskt fick regelbunden närkontakt.
En annan sak man kan fundera över är att om det skulle ta slut med Mr Dryg nu, betyder det att han är ett one night stand?
Det är väldigt djupa tankar i Superlandet så här på fredag eftermiddagen.
* Är det möjligt att använda ett töntigare uttryck??
Det var ju bara 26 dagar sedan, och att jag vet det betyder inte alls att jag på något sätt är sexuellt frustrerad.
Och tanken på att mitt liv kommer att fyllas med ca en månads fler kallduschar känns inte direkt joy, joy.
Jag trodde poängen med att dejta någon var att man faktiskt fick regelbunden närkontakt.
En annan sak man kan fundera över är att om det skulle ta slut med Mr Dryg nu, betyder det att han är ett one night stand?
Det är väldigt djupa tankar i Superlandet så här på fredag eftermiddagen.
* Är det möjligt att använda ett töntigare uttryck??
onsdag, oktober 01, 2008
Inte ledig en minut
Inte nog med att han har två jobb.
Nu har han börjat plugga på heltid också.
Jag vet inte hur jag ska hinna säger han.
Inte jag heller.
Det känns som att stå bredvid och titta på när han kraschar.
Jag undrar vad han flyr ifrån?
Två månader säger han, sen kommer allt bli normalt.
Det sa du för två månader sedan oxå svarar jag.
December, lovar han.
Jag orkar snart inte bry mig längre.
Nu har han börjat plugga på heltid också.
Jag vet inte hur jag ska hinna säger han.
Inte jag heller.
Det känns som att stå bredvid och titta på när han kraschar.
Jag undrar vad han flyr ifrån?
Två månader säger han, sen kommer allt bli normalt.
Det sa du för två månader sedan oxå svarar jag.
December, lovar han.
Jag orkar snart inte bry mig längre.
Kan du vissla Superflicka?
Mötte Kollegan på väg tbx från kontoret efter lunch i sällskap med poppojken.
När vi passerat honom utbrister jag:
- Så jävla dålig stil att han inte ens hälsar!
- Det kan ha att göra med att du började vissla och titta åt andra hållet.
-Vissla?
- mm
- Men jag försöker ju se naturlig och oberörd ut.
- Försök att bara vara normal, nästa gång. Eller typ som du bruka. Normal är väl inget tillstånd du känner till. Och du, du kan verkligen inte vissla!
Och det är nog tur att jag inte satsat på en karriär som skådespelare eller professionell pokerspelare.
När vi passerat honom utbrister jag:
- Så jävla dålig stil att han inte ens hälsar!
- Det kan ha att göra med att du började vissla och titta åt andra hållet.
-Vissla?
- mm
- Men jag försöker ju se naturlig och oberörd ut.
- Försök att bara vara normal, nästa gång. Eller typ som du bruka. Normal är väl inget tillstånd du känner till. Och du, du kan verkligen inte vissla!
Och det är nog tur att jag inte satsat på en karriär som skådespelare eller professionell pokerspelare.
Sjunde hjulet
Min svåger vill fira sin födelsedag med en kryssning.
Så det blir alla syskonen med respektive
och så jag.
lilla jag.
Familjens svarta får och eviga singel.
Skitkul verkligen!!!
Om inte jag hittar en pojkvän fram till slutet av okt som kan tänka sig att åka på kryssning med min familj vill säga.
Undrar om man kan säga redan nu att man kommer vara sjuk?
Eller så tar jag med Mr snygg och presenterar som pojkvän.
En långhårig hårdrockare som innan kvällen är slut kommer bli aspackad och hångla med någon annan, det skulle kunna bli en intressant studie i mänskligt beteende.
Det är nästan synd att han har iq och ett jobb annars hade det lätt varit värt det.
Så det blir alla syskonen med respektive
och så jag.
lilla jag.
Familjens svarta får och eviga singel.
Skitkul verkligen!!!
Om inte jag hittar en pojkvän fram till slutet av okt som kan tänka sig att åka på kryssning med min familj vill säga.
Undrar om man kan säga redan nu att man kommer vara sjuk?
Eller så tar jag med Mr snygg och presenterar som pojkvän.
En långhårig hårdrockare som innan kvällen är slut kommer bli aspackad och hångla med någon annan, det skulle kunna bli en intressant studie i mänskligt beteende.
Det är nästan synd att han har iq och ett jobb annars hade det lätt varit värt det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)