Lova att ni säger till om ni tycker den här röran med Mr snygg och P börjar trötta ut er. Det är bara det att inte så mycket annat får plats i mitt huvud just nu.
P har fortfarande inte hört av sig och jag förbereder mig mentalt för att jag kommer bli dumpad vilket fyller mig med en enorm ilska som täcker över alla andra känslor och tankar
Jag kommer bli rasande om han dumpar mig (och helt förkrossad så klart.) Men inte kan han vara så grym. Någon slags skyldighet mot sina medmänniskors känslor har man väl.
Vad tänker han om han dumpar mig?
Det var på mitt initiativ vi sågs igen.
Men det var han som hånglade upp mig. Det hade lika gärna kunnat bara vara en vänskaplig middag. Det var han som tog det ett steg längre. Om det nu var så att han fann sig tagen av stunden och gamla minnen så varför sågs vi igen och igen.
Varför sov han över?
Varför sa han att det kändes bra?
Man kan inte vara så grym att man gör så mot en annan människa. Handlar det om att inte haft sex på länge? Tror han att jag förstrött bläddrar igenom mobilen och hittat hans nummer och tänkt den där P undrar vad han har för sig nuförtiden? Han kan omöjligt veta att jag samlat mod och kraft under nästan två år för att våga höra av mig, för att blotta mig själv.
Men han måste ju ändå ha anat det någonstans.
Han vet inte att han är det finaste jag träffat, att jag inget hellre vill än att vara med honom för alltid. Men någonstans måste han ana att han inte är vem som helst för mig. Det måste synas på mig. Det måste märkas i sättet jag kysser honom. Det jag känner går inte att dölja.
Han kommer aldrig hitta någon som tycker om honom mer än mig. Det hade varit hans förlust om det var så enkelt men det som skrämmer mig är att tänk om jag aldrig träffar någon jag tycker om lika mycket.
Han kan inte kasta bort det här utan att ge det en ärlig chans.
Han får bara inte.
8 kommentarer:
nej! jag tröttnar inte på denna historia. Tvärtom! Jag törstar efter nästa inlägg i denna komplicerade gryta.
Lycka till med allt. Hoppas P inser att han gör ett stort misstag för tillfället. Jag vet hur du känner just nu. Allt jag kan säga är: kram!
Känner igen en hel del av det där med P. Han är nog för dig vad Mr L är för mig. Killar/män/karlar (stryk det som ej önskas *s*) beter sig märkligt ibland. Säkert har dom sin logiska förklaring och anledning till att dom gör som dom gör, men i våra "kvinnliga ögon" ser det väldigt underligt ut. Kanske funderar han, vill vara helt säker (P menar jag) på vad han känner för att inte såra dig igen? Eller så är han rädd, det är en stark och vanlig känsla när det gäller förhållanden och kärlek, har jag upptäckt. Eller kanske kanske, har han faktiskt inte fattat hur mycket han betyder för dig (killar kan ju vara lite blinda i det fallet)...
Lite tankar så här på morgonkvisten. :)
Håller tummarna för att P snart hör av sig! Det är olidligt att behöva gå så där och vänta!
Kram!
Tänkte på det här med manligt och kvinnligt, och hur man tolkar saker olika. Har ni pratat någon gång om vad det är ni söker? Söker ni båda ett fast förhållande?
Ibland är såna diskussioner jättejobbiga, men kan lösa mycket också om man tar dem.
Och nej, dina inlägg om karlarna tröttar inte ut mig :)
Hej!
Fortsätt skriv utan tvekan! Vi är inte trötta!
Känner igen mig så väl och det är nyttigt få läsa att det finns andra som har samma tankar och ältar på samma vis.
Chaos har rätt i vad hon skriver tycker jag. Män som är rädda ev gå vidare i ett förhållande men samtidigt rädda såra genom att bryta upp. Drar ut på det. Påminner så mkt hur min höst var. Först han som startade igång det igen, jag höll mig lite avvaktande för ville inte bli ledsen igen. Sen när jag kände OK nu kör vi och visade det så blev han istället avvaktande (rädd?) och för att avsluta det hela.
Du, SD det är banne mig terapi få läsa Dina rader för det fick mig att sammanfatta mitt eget och bitar föll på plats.
Även om Din egen röra är jobbig nu så hjälper den andra! Tro´t eller ej! Hoppas vi kan hjälpa Dig genom att lyssna & läsa!
Turtlan
Jag tror jag älskar er alla!! Jag blev rörd till tårar när jag läste era kommentarer. Svara mer ingående senare nu måste jag jobba vidare =)
Isabelle: Välkommen hit!! Vad glad jag blir att du gillar min såpa och att jag inte tröttar ut dig. Då kommer jag fortsätta att skriva så ofta jag kan (och när det finns något att skriva) Vi blir många som är involverade i historien med P =)
Jag kommer förresten åt din blogg. Du kan ha missat att klicka i det i inställningarna. Om du nu vill att folk ska läsa förstås =)
Chaos: Det finns säkert en logisk förklaring till varför det tar en evighet för honom att höra av sig, men när jag inte känner till den har jag inte så stor glädje av den.
Liza:P är jätte seriös och vill absolut ha ett förhållande. Han har tom sagt att han vill ha barn snart. Så på den punkten tvekar jag inte mer på ifall han vill ha ett förhållande med just lilla jag, men har är absolut inte typen som strular runt.
Turtelgirl: Vad skönt att jag inte tröttar ut dig =)
Jag skriver helt ocensurerat om vad jag tänker och känner förmodligen därför som ni kan känna igen er.Det gör mig glad i vilket fall att det jag skriver kan var till hjälp och att ni finner tröst i mina rader.verkligen så gör det de.
Tröttnar inte. Gissningsvis tror han inte att du tänkt på honom i 2 år, men könner dina starka könslor. Han tror sökert att gnistan har tänts på nytt. Skulle det vara så att han inte kände likadant för dig, eller inte ville satsa, tror jag att du kanske måste dra slutsatsen att han inte är så perfekt. Den perfekte mannen vill vara med dig, dela sitt liv med dig. Du är inte värd något mindre. /Frida
Frida: Välkommen hit!
Vad glad jag blir när ni skriver till mig!
Jag tror du har väldigt rätt.Tanken har slagit mig mer än en gång att om han inte vill ha mig så är han inte rätt för mig. För visst är det så att den perfekta killen för oss är den som vill vara med oss och där ens känslor är besvarade.
Skicka en kommentar