Träffade knäskak idag som jag redan visste att jag skulle göra sedan förra veckan. Hade hunnit få i mig för mkt vin när han dök upp. Planen var att dricka tillräckligt mkt för att prata med honom om oss. Jag skulle våga! Jag hade rakat benen noga, satt på mig fina underkläder och packat ner extra ombyte kläder i väskan. Bara ifall att. Men inget blev som jag tänkt. Jag var för full för att fokusera men mod hade jag som bara gjorde att jag kladdade på honom. Han verkade lagom road. Jag gör bort mig nu tänker jag. När han reste sig för att gå följde jag honom, så fort vi får en stund själva ska jag säga, det jag tänkt.
Men samtidigt med oss reser sig två andra, får vi åka med säger de. Självklart får de det och jag hatar dem när de sitter i baksätet. För att de inte fattar att de sabbar. Jag kliver ur bilen. Får min vanliga långa kram som lovar mer än vänskap. Jävla tönt tänker jag när jag slår igen dörren. Din fega tönt. Jag vet inte om det är mig själv jag är arg på eller honom, men beslutar mig för att det är honom. Jag hade ju tänkt berätta.
På väg hem tänker jag tbx på kvällen. Vem gick han iväg för att prata i telefon med. En annan tjej. Någon som är mkt bättre och finare än mig. Varför gick han annars undan? För att inte låta mig höra? Och varför bad han den andra om en puss på munnen och sa att jag var finaste tjejen. Vad var det? Vänskaplig puss?
Det är bara dimma av allt. Jag vill inte veta eller tänka på det. Inte han! Jag litar på honom, beundrar honom, varför bad han om en puss på munnen.
Kommer hem och kommer på Mr Dryg, Mitt sms levererades för två timmar sedan men inget svar finns att läsa. Det är olikt honom. Nu lämnar han dig tänker jag och i nästa andetag säger jag högt för mig själv att det var nog lika bra det. Jag kan inte lura mig själv. Det var det jag ville. Jag vill inte resa bort med honom jag ville skrämma skiten ur honom. Se om han tålde.
Och det slutar som det alltid gör, som det alltid kommer göra.
Jag är själv.
5 kommentarer:
Det kan vara farligt att jonglera med för många bollar samtidigt, det är väldigt lätt att man tappar alla om man skulle råka tappa en.
Det går aldrig som man har tänkt sig när man e på lyset.
Det vet väll alla eller?!
Jag skulle iallfall ha ringt knäskak och pratat med honom om er.
Du har allt att vinna på det och inget att förlora.
/Nova
Förstår verkligen hur du känner dig nu =(
Fan att man ska tänka så mycket och va rädd för att berätta vad man verkligen känner.
Supergirl:
Jag lider med dig =(.
Tystnad är hemskt!
Kan inte alla bara säga vad de känner direkt istället?
Jag menar, jorden går inte under!!!
Även om det kan kännas så.
VÅGA O VINN!
Du är modig, cred till dig för det tycker jag.
Fredrik: Det är inte meningen att jonglera med flera. Jag är bara förvirrad. Och så fort något blir klar med någon så blir det bara en.
Nova: Jo, jag vet. Det kändes som en bra plan igår, idag inte så bra.
Ringa? Är du galen? Nej det kommer inte hända. Det får vara nu, jag orkar inte. Jag vet ju inte ens vad jag känner.
Latja: Det suger! Hur löser man det här? Man borde ju faktiskt inte skämmas för man kan ju inte hjälpa vad man känner.
Yrsa:
Tystnad är det värsta. Det är fortfarande tyst, men jag har fortfarande hopp.
Det vore underbart om alla kunde säga vad de känner, men jag kan ju inte direkt säga något eftersom jag inte alltid är så bra på det själv.
Tack för att du tycker jag är moddig. Det är mer än vad jag själv tycker. Jag tycker mest att jag är en idiot.
Skicka en kommentar