Har en del att berätta, men först adjö till 2008.
2008 var inte mitt år.
2008 som i kärlekens år var en ren katastrof.
Jag återupptog kontakten med min Idealman P, och insåg rätt snart att det var dödsdömt men valde att blunda för det. Jag ångrar det inte, för det var ändå det som tillslut fick mig att komma över honom. Han var inte den jag en gång blev kär i. Om han eller jag ändrats under de två åren vi var ifrån varandra känns oviktigt. Men jag kan omöjligt känna en gnutta respekt för någon som väljer att göra slut med någon via sms. Fega ynkryggar har aldrig stått högt i klass hos mig.
Som ett skänk från ovan träffade jag någon som var motsatsen till en ynkrygg, Mr Dryg. När hela livet rasade runt mig dök han upp likt en målsökande missil som bestämt sig för att jag var den han skulle ha. Jag dissade och slingrade mig, men inget avskräckte honom och det var rätt metod att få mig på fall. Jag föll hejdlöst för charmen, intelligensen och framför allt att han stod kvar trots humörsvägningar. Fortfarande när jag tänker på hans blick, eller handen som smeker mitt hår kan jag inte låta bli att bli varm inombords. Men även den sagan tog slut i en dumpning av den för mig välbekanta frasen " jag har träffat någon annan"
Han krossade mig och lät mig inte läka, utan stod kvar precis som innan och kastade mig mellan förtvivlan och hopp.
2008 blev året jag träffade en man som väckte hat och kärlek i en jobbig mix, där känslostormarna avlöste varandra. Än idag envisas han med att kalla mig sin ängel.
Mr söt dumpade sin flickvän för min skull och gick sedan tbx till henne. För att sedan spåra ut och ringa flera gånger om dagen, där han pendlade mellan att anklaga mig för diverse saker och stora kärleksförklaringar, mest handlade om att jag inte förstod, och det hade han helt rätt i. Tillslut sa han att han inte orkade ha kontakt med mig för att han kände för mkt för mig. Sen någon månad tbx har han dock börjat höra av sig igen.
Jag gjorde slut med Mr Snygg och gick tbx ett antal gånger. Till vi insåg att det var vänner vi skulle vara. Vi delade glädje och sorg, festade tills vi stuppade och såg filmer och sjöng för fulla halsar. När 2008 drog sitt sista andetag bekände han djupare känslor för mig, och vi bestämde att ta en paus i vår vänskap.
Andra pojkar kom och gick utan att lämna vidare intryck eller spår.
Runt omkring mig föll folk ner i depressioner.
Syster tog en försommardag för många tabletter i ett försök att slippa leva mer.
Och jag har försökt finnas där för henne, men hon gör det svårt.
Ibland orkar man, ibland inte.
Vredesutbrotten har varit många och häftiga.
Min kära far råkade ut för en allvarlig olycka som fick honom sängliggande och sög ut livslusten på honom ungefär samtidigt. Man vill hjälpa, men man vet inte hur.
Och känslan av maktlöshet knäckte mig. När människor jag älskar runt omkring mig en efter en tappar gnistan och går sönder mer och mer medan det kändes som jag bara stod bredvid utan att vara till hjälp för någon. Dra sig undan eller tvinga sig på?
På jobbfronten gick det bättre. Nytt jobb med en drömlik löneförhöjning. Men intellektuellt känner jag mig otroligt understimulerad vilket gör att jag gör ett sämre jobb.
Året hade med andra ord kunnat vara bättre, men jag har fått behålla hälsan och alla jag älskar har fått behålla livet. Fokusera på det positiva!
Och som jag sagt innan, 2009 kommer bli ett bra år.
Det är mitt enda nyårslöfte och mitt enda mål.
4 kommentarer:
Klart 2008 har vart ett bra år när allt summeras. Visst har du gått på några nitar men du har kommit över ett spöke och lärt dig att du kan älska igen. Som du skriver alla dina nära finns kvar och du har hälsan kvar. Bara det är värt mycket. Fokusera på det som ger dig bra energi och låt jävlarna ta alla andra. För det är du som ska stå där med flaggan höjd när det blåses till strid igen.
Fredrik: Klart det är. Men nu vänder vi på bladet och går in i ett nytt år fullt med nya utmaningar och lärdomar och hoppas att vi även detta år får behålla hälsan och de vi älskar!
Men oj vilket år! Jag hoppas verkligen att år 2009 blir superbra!!!
DAT: Tack, hoppas det blir det för dig oxå!
Skicka en kommentar