Jag är fortfarande så jävla arg att jag faktiskt bokstavligen skakar. Jag kan inte minnas att jag någonsin varit så här fruktansvärt arg under så här lång tid, där ilskan är konstant på topp.
Jag hatar Daniel som han heter, mer än jag hatat någon människa.
Men jag är en vuxen kvinna som vill göra rätt. Därför har jag bett honom ringa mig så vi kan prata ut ordentligt. Vi får se om han plockar fram sin ryggrad och gör det
24 kommentarer:
Du har all rätt att vara arg och med tanken på hur mycket du har fått stå ut med så e det inte så konstiigt att du är så arg du nu är.
Hur super du än är så har du ju oxå en nivå där allt blir för mycket.
Hoppas att du får det uträtt till det bästa för dig.
/Nova
Nova: Jag är bara SUPERARG!
Hoppas jag kan släppa det här NU!
Jag får väl antagligen skit för detta, men jag tänkte ändå leka djävulens advokat lite här.
Han är kär i dig. Du säger att det aldrig kommer bli något. Han fortsätter hoppas. Du säger, efter övertalning, att ni ska köra.
Han går ut med tjejer som har ett intresse av att det inte ska funka mellan er. De dricker alkohol och han rådrfrågar antagligen dem om hur han ska gå vidare.
Hade det varit min kompis hade jag definitivt sagt att han skulle släppa dig. Du har klart visat att du egentligen inte är intresserad.
Han börjar fundera och i fyllan kommer han fram till att det är dödfött. Vi har alla någon gång kommit fram till dumma slutsatser när alkohol varit inblandat. En av tjejerna utnyttjar situationen och han begår ett gigantiskt misstag som han ångrar grovt.
Du, med all rätt, exploderar och skäller ut honom efter noter. Han skäms och inser att han förlorat dig för alltid på grund av sin egen dumhet.
Tror du verkligen att han orkar prata med dig igen då?
Kram babe :)
Caesar: Jag tror absolut att du är väldigt nära sanningen. Men jag tycker ändå att man får stå för sina handlingar och inte krypa in under en sten
Jag håller med dig att man borde stå för sina handlingar och själv hade jag inte flytt undan. Men du har tidigare skrivit att killen är rätt tafatt och osäker. Jag försvarar inte på något sätt hans beteende, jag menar bara att du borde klippa och glömma honom. Han kommer inte kunna ge dig den förklaringen du vill ha iaf.
Dessutom tror jag faktiskt att han mår ännu sämre än vad du gör just nu, du kan ju alltid glädja dig åt det ;)
Caesar: Jag vet att du inte försvarar honom. Det tror jag inte någon kan göra.
Aldrig mer osäkra tafatta killar, ever!
Jag tycker bara det känns så sjukt förnedrande att jag bara ska låta honom slippa undan. Och frågan är om han verkligen mår dåligt, killen verkar ju inte ha några känslor alls. Kanske är han tom lycklig och hoppas få till det med Anna, som förövrigt har pojkvän.
Allt som orsakar honom ont, glädjer jag mig åt, men jag vill ha bevis =)
Hmm... jag funderar lite på vad som händer innanför pannbenet på en sån där kille. Jag har en oerhört luddig tanke om att han kanske är nån slags känsloknarkare.
Är han det så är nästa tanke att negativa känslor är mycket tydligare och konkreta än positiva känslor.
Resultatet skulle i så fall kunna vara att han, på nåt absurt sätt, mår bra då han själv är olyckligt kär eller då nån annan är arg/ledsen på honom.
Om detta låter vettigt vet jag inte, men gör det det så kommer han nog försöka hålla liv i sin "tripp" (dvs det faktum att du är arg på honom) så länge som möjligt.
så... nog flummat :-P
Max: Jag tycker inte alls det låter flummigt faktiskt.
Jag har läst om det där förut, att man väljer att vara olycklig för att det är en känsla man känner till och känner sig hemma i.
Det skulle passa in på hans personlighetstyp nu när jag tänker efter. Han är väldigt " det är så synd om mig, alla sviker mig" person (visst är det konstigt att jag inte blev kär)
Jag tror du kan vara något på spåren.
Hm frågan blir ju vad jag ska göra då? göra honom lycklig igen? =)
Mitt förslag är att du glömmer honom. Är han sån så är det enda sätt du kan göra honom lycklig på är genom att själv vara olycklig pga honom, och det är han definitivt inte värd.
Max: Jag förstår vad du menar, men vad fan är inte det ett väldigt lindrigt straff. ska man bara låta någon komma undan med det här? Det känns jätte förnedrande. Typ ljug för mig, bedra mig, men nu bara går jag.
Jag vet inte det jag...
Folk har lätt att hantera att man tycker om dem, och rätt lätt att hantera att man inte tycker om dem... men att man inte bryr sig, det brukar folk inte kunna hantera.
Jag har faktiskt hamnat i ett gräl med en bekant där han mer eller mindre skriker "Du tycker illa om mig!" var på jag, med lugn röst, svarar "Nej, du är inte värd besväret."
Orsaken till att vi kunde hamna i sen sån situation var iofs att vi hade gemensamma bekanta... och jag inte ansåg att han var värd besväret att undvika heller... :-P
Men... mer seriöst... jag tror just att det är hämnd och drama han är ute efter, så försöker du hämnas gör du honom bara till lags. Ett moment22, men...
Ska du göra nåt, så gör det för att du behöver avreagera dig, inte för att du vill se en reaktion från honom.
Max: Du har helt rätt. Inget är mer frustrerande än att någon inte bryr sig. hmm du är ju helt briljant.
Jag tror jag varit lite förblindad av min egen ilska för att ens kunna tänka.
Fast vi närmare eftertanke är det hans som inte bryr sig och jag som hoppar och skriker i ilska
Men det går nog och vända
Jag känner mest att jag inte riktigt kan ta att någon gör en sån grej och jag bara går därifrån som om inget hade hänt.
Typ försvara min stolthet, grej.
Bara för min skull, för att kunna stå ut med mig själv
Så länge du gör det för egen skull... go ahead. :-)
Eget välbefinnande är bra mycket viktigare än nåt annat i denna soppa.
ja, jag tänker ju inte direkt ta hänsyn till hans välbefinnande =)
Nu ska jag bara komma på något giftigt att göra, förslag? =)
Hmm... min spontana tanke är att på nåt sätt avslöja honom som "Drama queen" inför hela sin (manliga) bekantskapskrets, men kommer inte på nåt bra sätt...
jag hade en så jäkla förnedrade bild på honom, en sån bild så man lätt skulle flytta, bytta namn och allt.
Idiot jag raderade den, för att den inte skulle hamna i orätta händer. (Typ mina händer just nu)Lägga upp den på fb och tagga den hade känts grymt skönt. Men så klart har jag tagit bort honom från fb oxå, attans.
Det hjälper ju inte om jag förnedrar honom inför mina vänner =/
Behövs verkligen bilden?
En beskrivning på den som sprids som ett rykte räcker kanske?
"Jag såg en så sjuk bild på ### han var ### och gjorde ### och ###"
Ok, man kanske måste leka lite blond (livsstilen då, inte hårfärgen) om man ska sprida det, men jag tror nog det går om man vet vilka man ska börja med för att få ryktet att fastna.
Problemet är ju att vi inte umgås i samma kretsar alls.
Och jag känner ingen, som bor där han bor, så jag vet inte riktigt. Jag är lite isolerad här i stockholm.
Jag kanske bara ska trycka upp flyers med något elakt budskap på. typ Daniel är ett otroget svin och sprida ut i hans hålla och på hans jobb. Just nu kommer jag inte på något bättre
Skriv en elak novell om honom... eller... i alla fall nån man inte kan ta fel på är han... Du kan använda hans förnamn och namnet på hålan han bor i.
Publicera sen novellen på nätet.
Tricket är att se till så den pekar ut orten tydligt nog så folk som söker på orten kommer hitta novellen i en google sökning.
Skulle tro att det tar nån vecka eller så innan åtminståne några på den orten läst den... och sen kommer ryktet spridas :-P
Det skulle jag kunna göra, lägga ut den här på bloggen.
Fast när jag tänker på exakt hur jäkla mkt jag faktiskt skulle såra honom, så får jag faktiskt ont i magen. Det vore så oerhört grymt att föra saker han berättat till mig i förtroende.
Jag tror inte att jag är kapabel till det faktiskt. Man vill ju vara den större människan
Jag märker att bara sprida hämndplaner och veta att man kan krossa någon om man vill faktiskt räcker. Plus att det är ett väldigt bra sätt att få ut lite ilska
Visst... i värsta fall kan du ju nöja dig med att bara skriva novellen, inte publicera den... bara för att få avreagera sig lite till.
Det är en mkt bra idé. Får se om det funkar att lura psyket så =)
Skicka en kommentar