Bara vara vänner

Han är så jäkla fin, bra och helt, helt underbar!
Och jag älskar verkligen att vara med honom.
Hans personlighet, hans sätt är allt jag vill ha hos en partner och han är utan den minsta tvekan mest man av alla jag dejtat. Och jag gillar man, pojkar är så menlösa.

Min tredje kärlek och jag sitter på ett helt vanligt fik i centrala stan. Och när han böjer sig över guideboken jag har med mig kan jag inte låta bli att granska honom. Ta mentala minnesbilder som jag lindar in och sparar.

Dryg som är en rastlössjäl har resten över hela jorden och bott på fler ställen än vad jag minns tittar upp på mig, men var ska du åka sen? Jag vet inte svarar jag och rycker lite på axlarna. Han skrattar åt mig. Ska du bara ta dagen som den kommer och jag ler och säger att det är väl planen. Och han skakar på huvudet och återgår till att bläddra i min lonly planet och läser högt för mig och kommer med förmaningar värre än pappa.
Du får inte dricka något som du inte setts hällas upp framför dig säger han och spänner ögonen i mig.
Lovar svarar jag.
Och lita inte på någon fortsätter han fortfarande med huvudet ner i boken.
Mm svara jag. Nej du ska säga att du lovar.
Är du orolig frågar jag roat.
Klart jag inte är!
haha det är du visst det.
Okej okej jag är riktigt orolig, och jag kommer tänka på dig hela tiden medan du är borta.
Du är ju för gullig säger jag och skrattar och hindrar min impuls att röra vid honom med stor möda.
Jag önskar att jag kunde följa med dig, säger han

Och jag kommer ihåg den där kvällen när vi låg i sängen, jag med mitt huvud mot hans bröst och vi pratade om att hans skulle komma och möta upp mig och nu skulle jag strunta i att resa om jag fick ligga så där en gång till, huvudet mot hans bröst och lyssna till hans hjärtslag medan hans fingrar leker i mitt hår. Men det säger jag så klart inget om.
Följ med då svarar jag
Om jag hade råd skulle jag utan tvekan göra det.
Och jag tänker för mig själv att kunde jag skulle jag betala din resa utan att tveka.
Sen återgår han till förmaningarna och tvingar mig att rabbla upp min packning för att kolla att jag inte glömt något.

Och fiket vi sitter på har tömts på folk och ägaren kör ut oss och han följer mig till tunnelbanan för att sedan ångra sig, vill du stanna en stund till? Jag nickar och vi går till nästa ställe.

Nu pratar vi om det som är och det som varit.
Vi pratar om hans rädsla för att binda sig, och jag frågar men hon du är med nu?
Och han svarar att det är enkelt med henne för han ser ingen framtid med henne, att hon inte berör.
Och det låter inte konstigt för jag förstår vad han menar.
Jag upplevde samma sak med Norrlandspojken.
Jag ska aldrig ge mitt hjärta till någon igen, ni kvinnor är svekfulla varelser.
Och jag säger emot med de klassiska argumenten om att alla inte är samma men tänker mest på mig själv vilket han självklart ser igenom.
Men SG vad händer när vi varit tillsammans i 20 år och jag inte är spännade längre och har blivit gammal och fet. Kommer du stanna hos mig?
Och jag svarar att när man varit tillsammans med någon så länge så blir nog den andra en del av en själv som man säkert fortfarande älskar fast kanske på ett annat sätt och då kan man inte bara svika den personen.
Han kallar mig naiv
Och jag inser att han har rätt.

Vi sitter tysta en stund och funderar och jag bryter tystnaden.
Litar du på mig?
Han svarar, jag har aldrig varit vän med ett ex men dig vill jag vara det med.
Och jag svarar att då ska du få se att om 20 år 30 år kommer jag fortfarande inte ha svikit dig.
Tror du att vi kommer vara vänner så länge, frågar han.
Ja säger jag. Det tror jag faktiskt. Jag hoppas det iaf.
Jag hoppas oxå det.

Och då känner jag att det är vänner vi ska vara.
Att det är det jag vill.
Så länge han är en del av mitt liv
och vi tittar varandra i ögonen och jag önskar att han kunde luta sig fram och kyssa mig.
Du är min ängel säger han.
Och jag rodnar

Sen följer han mig till tunnelbanan igen.
Kramar om mig och kysser mig någon sekund för länge på kinden.
Du lovar att maila så fort du kommer åt?
Jag lovar.
Och lova att ta många kort?
Jag lovar
Och lova att du är försiktig och tar hand om dig.
Jag lovar.

Sen går jag ner för trappan och han ropar efter mig.
Jag önskar att du ljugit för mig den där gången
och jag vet exakt vad han menar och vänder mig om
men då är han redan borta