Jag har precis lagt på luren efter ett långt samtal med Mr Snygg. Där jag förklarade att vårat förhållande nu officiellt var över. Jag måste erkänna att jag är lite stolt över med hur jag la upp det hela. För jag tror att jag lyckades med jag tidigare misslyckats med, att få honom att acceptera att detta var för det bästa.
Vi kom överens om att fortsätta vara vänner så i praktiken kommer det inte att bli någon större skillnad.
Men ändå, det känns inte kul. Jag tycker jätte mycket om honom och jag kan erkänna att jag fortfarande är attraherad av honom, men jag är inte kär. Helt ärligt har jag nog aldrig varit det. Jag vet att detta är för det bästa men det känns tomt ändå. Vi höll ju ihop ett bra tag trots allt. Någonstans tror jag ändå inte att sista ordet riktigt är sagt än..
Åh varför ska saker och ting vara så komplicerade. Varför kan man inte få ha kakan kvar och äta upp den?
En tandborste borta, två kvar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar