Idag har varit en helt vanlig dag. Jag lyckades som vanligt sova mig igenom 30 min av totalt oljud. En av de absoluta fördelarna med att ha en pojkvän skulle helt klart vara att jag kom upp på morgnarna.
Väl uppe i sängen lovade jag mig själv att ikväll ska jag gå och lägga mig tidigt, senast kl 22. Det lovar jag mig själv varje morgon när jag upplever den nära döden upplevelse det innebär att stiga upp på morgonen. Jag har hittills aldrig hållit det löftet.
Jag öster ur halva min garderob på golvet i ett desperat försök att hitta något att ha på mig, låter klädhögen ligga kvar på golvet. Gör i ordning en smörgås och springer till tåget. Missade det med 3 sek, väntar på nästa. Väl på tåget läser jag ut min bok och börjar på nästa. Ibland är restid bra. Läser bara på tåget.
På jobbet tar jag en kopp te, äter min smörgås samtidigt som läser igenom min privata mail. Alltid förre jobbmailen. Jobbar. Går och tränar på lunchen. Tränar lite styrketräning efter passet och upptäcker att jag nu utan problem kan ta 80 kg i benpress. Blir lite imponerad. Duschar och skyndar tbx för att äta lunch och fortsätta jobba.
Väl tbx på min plats kollar jag mailen igen och smygläser lite bloggar innan jag börjar jobba igen. Strax avbryts jag av en häftiga diskussioner mellan några kollegor. Vi har stegmätar-tävling på jobbet. Tävlingen lockar fram tävlingsandan i alla och folk är som besatta. Hur många steg har du gått? Hur många steg har du gått? Det är det enda folk pratar om och jag funderar lite på hur mkt arbetstid som går förlorad på grund av tävlingen. Men jag ligger i top tio så jag är nöjd.
Efter jobbet åker jag för att titta på ännu en lägenhet, går vilse som vanligt trots att jag har karta. Väl framme är det fullt med folk och jag tappar sugen. I övrig är lägenheten fin men jag borde titta på många fler innan jag köper något. Vet inte vad jag ska fråga mäklare så jag lyssnar på övriga spekulanters frågor och memorerar frågorna till framtida lägenhetsvisningar. Sen svär jag lite över att det varit par där och tänker att även om jag skulle vilja ha lägenheten är jag chanslös, två inkomster är mer än en.
På väg hem ringer brodern och berättar att han köpt lägenhet med fästmön, Den första de tittat på. Jag tycker det är lite korkat, men samtidigt lite imponerande.
På tuben kommer jag på att det var en vecka sedan jag såg P och skickade det där hemska nakna smset. Jag har fortfarande inte fått någon slag respons på det. Det får det att koka inombords. Om någon skriver att jag har aldrig kännt så som jag kände för dig till någon svara man inte då?? Man kan väl iaf svara att man inte känner på samma sätt. På sätt och vis är det bra att han inte svarar för det gör mig nästan äcklad av honom. Jag känner mig blåst för att jag trodde han var en fin kille. Jävla idiot tänker jag om mig själv och om honom. Funderar i någon sekund på om jag ska messa och tala om för honom att jag tycker att han är en skit som inte ens kan bemöda sig att svara när jag blottar mig på det sättet, men bestämmer mig för att låta bli. Jag hoppas jag aldrig någonsin springer på honom igen för det vore så förödmjukade.
Äntligen hemma, hungrig så att det värker i magen. Lagar en omelett som jag äter framför tvn tittar på spårlöst får en klum i halsen och är nära att börja grina. Tittar på medium, slår av tvn och sätter på datorn, fastnar framför msn och helt plötsligt är klockan midnatt och inte har jag packat för helgens resa än.
Sova är överskattat?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar