Det verkar helt omöjligt att räcka till. Ett dålig samvete som kommer i perioder men ständigt närvarande. Ibland är det bättre, ibland är det värre. Jag vill att alla ska vara nöjda och glada men det känns som att det suger musten ur en. Hur jag än vrider och vänder på mig själv lyckas jag inte. Det är alltid någon som är missnöjd, någon som känner sig försummad.
Min syster anklagar mig för att sätta mina vänner förre min familj, orkar knappt prata med henne längre för det ger mig bara ångest. Min kära far vill att jag ska umgås med honom hela tiden. Har tillbringat hela helgen där och ändå ringer han idag och frågar om jag inte ska komma och hälsa på snart. Det är inte det att jag inte vill men tiden räcker helt enkelt inte till. En kompis håller på att göra slut med sin pojkvän och mår piss, och insåg precis att jag inte ringt till henne på flera dagar. Hur lyckas folk få tiden att räcka till?
Byggare Bob ringde mig igår. 7 gånger på 2h, och inte vilka 2h som helst utan mellan midnatt och klockan 2 på natten, en söndag! Jag vet inte vad mer jag ska säga till honom som jag inte sagt tidigare. Jag är inte intresserad av något mer än vänskap, men det går inte in!
Jag lindar in det lite finkänsligt,
Jag säger det rakt ut.
Jag säger det snällt.
Jag säger det hårt.
Resultatet blir ändå detsamma. Jag får dåligt samvete och känner mig som den ondast elakast människan på jorden men det går inte in hos honom. Det handlar inte om att han är kär i mig, han kanske tror att han är det men sanningen är nog att det handlar om något annat, någon slags underlig besatthet. Jag vet inte vad det är men kärlek är det inte.
Jag känner mig helt utsugen på energi och på något konstigt vis försummad. Det känns som alla bara sliter och drar i en. Vore trevligt om någon frågade hur min dag har varit någon gång och vad JAG vill.
Jag behöver en break så nu ska jag packa väskan och åka bort ett par dagar på spontan semester. Det ska bli underbart skönt. Åk när batteriet är uppladdat. Det är inte så farligt som det låter, behöver bara sova lite.
7 kommentarer:
"jag såg henne först"... haha, på riktigt! lite coolt... (fast jobbigt på sätt o vis också såklart)
Nog behöver man semester ibland. Bara bort från allt. Jag har semester nästa vecka! Lever liksom varje minut under dagarna nu bara för den där futtiga semesterveckan.
Jobbigt när tiden inte räcker till. Då behöver man lite mer tid som man kan använda till att prioritera bland sakerna så att det blir lite mindre att göra..
Hoppas det löser sig med allt...
Usch! Låter som du tar en vältjänt semester..
Bli inte borta för länge bara!
Massa kramar från yours truly Suntui
Snälla du: för att ens orka med andra så måste man själv vara i balans och känna sig harmonisk. Klart du skall vara med de dina - men på de villkor som gör att också DU mår bra!
Ha't så toppenbra nu och var rädd om dig!
DMH/Samuel
Energitjuvar är jättejobbigt, men jag tror man måste sätta sig ner och fundera vad man själv vill. För mig är det ganska givet att inte umgås och lägga tid på personer som jämt jämt stjäl min energi och som inte ger mig något tillbaka. Jag ger alla en andra chans, ja även en tredje och fjärde.. men sen brukar jag ge upp.
Man måste ge sig själv lite tid, att komma i balans, att må bra, att orka med!
Stor kram
Catnap: Så här i efterhand är det ganska kul med "jag såg henne först" fast just då var det lite små jobbigt men jag överlevde ju =)
Semester är underbart, skönt att ha det framför sig. Hoppas du får det riktigt underbart!
Nu är jag ganska utvilad så nu är jag redo att ta tag i allt igen.
Suntui: Välbehövd om inte annat och nu är jag tbx igen.
Samuel: Självklart är det så, men det är inte alltid som alla förstår att man ibland behöver lite egen tid ibland men nu är jag tbx och har fått vila ut mig lite iaf.
Liza: Det är just det där med att folk ska respektera att ens tid är begränsad som är problemet. Det här med att hur mycket man än en ger så är det inte tillräckligt som blir jobbigt. Nu har jag tagit några dagars time out och bara ägnat mig åt saker jag mår bra och det ger direkt utdelning. Man måste få vara lite ego ibland för att orka med och för att vara en bra vän.
Jag förstår vad du menar, men tycker inte att man är ego för att man vill och behöver hinna med sig själv. Så ta du några dagars timeout, med gott samvete :)
Nej egentligen är man väl inte ego, men jag har lite svårt att inte känna mig som just det när man struntar i plikter och måsten. Fast samvetet är ganska rent ändå
Skicka en kommentar