Ändrad inställning

Man ändrar fokus på vad man är attraktivt hos en det motsatta könet (eller det lika för all del) Det är inte mer än naturligt att ens erfarenheter påverkar en.

Jag träffade en söt pojke i rökrummet på jobbet i morse ( men kan verkligen träffa dem var som helst) Vid lunch sprang jag på honom igen medan jag med en del möda försökte samla ihop min grejer. Jackan under armen, halsduken som trots att jag virade den runt mig ändå lyckades släppa i golvet. massa kassar från ärenden genomförda på lunchen, väskan och så tallriken. Han rusar fram räddar mig från mitt bagage och lämnar bara min halsduk och handväska med mig medan han tar min talrik och diskar den för att sen springa förre för att hålla upp dörren åt mig och medan jag passerar den upphållna dörren slår det mig. Hade det här hänt för säg 10 år sedan, så hade jag kanske rentav blivit arg. Jag kan bära mina egna grejer och jag är fullt kapabel att diska min egen talrik som JAG har ätit på. Jag behöver ingen som daltar med mig, och jag öppnar mina dörrar själv mest hela tiden. Men nu tycker jag att det är charmigt, riktigt charmig till och med. Hans gentlemans beteende ger honom minst ett halvt dussin pluspoäng.

Är jag mindre självständig nu? Mer bekväm? Är den sortens "uppvaktning" så sällsynt att den blir något att uppskatta? Jag vet inte riktigt men jag efterlyser verkligen mer gentlemans beteende. Hade jag varit kille hade jag definitivt kört på den stilen för jag vet hur mycket den går hem. Kanske är det bara något behov vi tjejer har av att någon gång ibland få känna oss omhändertagna. Så det får bli dagens tips till er singel killar. Testa det går hem!