Jag vet inte riktigt hur jag känner mig. Jag är typ glad men det är helt ologiskt att jag ska känna så, eller är det verkligen det?
Jag träffade en pojke i början av sommaren som jag faktiskt gillade. Efter att ha läst hans blogg i över ett år så var det extra kul att han höll mer än måttet även i verkligheten.
Vi hånglade på en klippa tills jag fick skavsår i munnen, bara en sån sak =)
Men det är ju aldrig så lätt att det räcker med det. Det största problemet var att han bor i Göteborg. Tidpunkten var inte den bästa heller eftersom han strax efteråt åkte bort på en längre resa. Så det var ingen hög odsare med andra ord, men som sagt jag gillade honom och det händer inte speciellt ofta att jag träffar någon som jag känner så för. Jag har väl mer eller mindre omedvetet gått och väntat på honom. I går fick jag dock ett mail där det stod att han träffat någon som han var "otroligt förtjust i" Det är andra gången som någon jag gillar träffar någon annan. Jag får väl se mig själv som en kärleks spridare. Lyckas man få mig att tycka om en så kommer man med största sannolikhet att träffa någon annan. Kanske en bra affärs idé att köra på? Dejta Supergirl och träffa en annan tjej, hon som finns i dina drömmar =)
Hur som helst så är det en bra kille, så jag är uppriktigt glad för hans skull.
Så egentligen varför skulle jag inte känna mig glad? Allt behöver ju inte vara för evigt för att vara bra. Kan vi hålla kontakten som vänner så känns det egentligen inte som jag förlorat något.
Jag kommer alltid minnas honom som killen som uppmärksammade ett för mig tidigare dolt handikapp. Jag kan inte greppa saker med tårna. Korsord kan vara väldigt trevligt och den dagen jag ska köpa en ny termos så vet jag att märket Termos is the thing! =)
The Beatles- Another girl
5 kommentarer:
Vem vet: snart sitter du där igen inom kort och hånglar med din drömkille!
Jag visste inte att man kunde hånglade på en klippa tills man får skavsår i munnen - det måste prövas!
DMH/Samuel
Håller med Mörka hotet.... hur gör man då.... skavsår *L*? Stor undran!
Å Du....jag har varit singel lääänge och helt varit inne på att den där godingen aldrig kommer att pingla på min dörr! Men nu är det en som gör det och han har varit så värd vänta på! Jag tassar dock fram med små sakta steg!
Så Du.... när man minst anar det! Så är det för min del!
Take Care från mig!
Jag förlåter er båda för att ni säger det man som singel mest av allt avskyr att höra (vilket ni borde veta) Att jag kommer träffa någon.. när jag minst anar det.
DMH: Rekommenderar det, finns värre sätt att tillbringa tiden på, men det krävs ordentligt med hångel. Typ en hel arbetsdag för att vara exakt =)
Annica: vad roligt att det går bra för dig på kärleksfronten, ser med spänning fram att höra mer. Då vet jag vad som hållit dig borta från bloggen ett tag ; )
Ja usch ja det är ju hemskt höra den där kommentaren.... förlåt mig.... Klantigt! Har alltid ogillat den raden själv så varför skrev jag så?
Jo beror nog på att jag nu varit med om det, att något oväntat dök upp, mot alla odds. Men uppdykandet skedde när jag lagt det hela på is och bestämt mig för att sluta leta. Orkade inte med att leta och störa mig på konstiga typer....skönt nog är jag nu lite överbevisad att det finns okonstiga typer där ute :-))
Jo det varit mindre bloggtid.... prioriterat annat *L*
Men jag kommer inte försvinna!
Ha det gôtt från Sola stan!
Det gör verkligen ingenting. Jag tog inte alls illa upp, lovar! =)
Glad att det går bra för dig!
Skicka en kommentar