Den magiska rösten

Jag hade glömt, men ändå inte. Hans skratt är som ett magiskt ljud som tinar upp och väcker hela mig. Den delen som han dödade. När vi pratar är det som att slungas tbx i tiden till innan jag låg i fosterställning och grät, tills innan jag tappade tron på oss. Hans skratt lyckas med det som inget eller ingen annan gjort på hela den här tiden.
Det är det vackraste ljudet jag jag kan tänka mig att höra.

Först messar han: Är det du som lämnat något hemma hos mig?
Jag svarar ett kort Ja. Jag verken vill eller har för den delen mkt mer att säga
Sen följer tystnad.
Och jag återgår till mitt knappade på datorn.
Och när telefonen sen ringer, och det står dolt nr på displayen tänker jag inte ens på möjligheten att det kan vara han.

Du är helt galen, vad har du gjort.
Inget
Vad är det du har lämnat?
Det får du se.
Du är underbart snäll. Jag förtjänar inte det.
Nej det gör du inte, och tro inte att det betyder att jag förlåtit dig för det har jag inte.
Min röst är hård och kall, men han låter sig inte avskräckas och tillslut tinnar jag upp och säger att jag känner hatkärlek mot honom. Han bara skrattar åt mig och kallar mig tok
Var är du ?frågar jag och han undviker att svara
Jag vill träffa dig, säger han
Jag är på jobbet.
Jag kan komma dit.
Det går inte jag jobbar och min chef är här.
Vad sa min vän igår, var sa han att jag var?
Han sa att du var hos din tjej.
Tystnad
Alltså han är hemma hos mig med sin familj och det finns ingen plats för mig så jag var tvungen att sova någon annanstans.
Var är du nu? Är du där?
Ja, men jag ska gå och lägga mig direkt när jag lagt på. Hon jobbar och jag kommer sova när hon kommer hem.
Och jag funderar på varför han berättar det för mig, varför han är orolig att jag ska veta det och sen kommer med bortförklaringar till sitt val. Henne framför mig.
Och jag sitter i en fåtölj i ett öde kontorslandskap med bara en grekisk farbror som sällskap som moppar golvet och slungas tbx i tiden till hur det var innan när han nästan var min. Frågar om skola och jobb och berättar om mitt och vi skrattar åt varandra och jag tinar upp och känner energin återvända. För allt är bra när jag är med honom, allt är som det ska vara när jag får höra hans röst.
Får jag träffa dig imorgon frågar han tillslut.
Fråga inte det, det är inte rätt.
Vill du inte?
Mitt förnuft säger åt mig att be dig dra åt helvete och lägga på luren
Men resten av mitt jag vill inget hellre.
Jag ringer dig imorgon, säger han
och jag sitter med luren i handen. Handen som inte vill sluta skaka
Den grekiska farbrorn med det vita håret ler mot mig och gör mig medveten om att jag sitter med ett stort leende över hela ansiktet.
Självrespekt, förnuft, stolthet viskar förnuftet
Men leendet går inte att ta bort.


Det här kommer inte sluta bra.
fast det har det ju redan inte gjort.

Ring, ring

Nu ringde han, men jag sitter på jobbet så ni får vänta tills jag kommer hem på detaljerna.

Jag mår illa!!!

Uppdate: Jag svär, den här mannen kommer driva mig till hispan.

Inte sant..

Idag kom jag knappt upp ur sängen
och när jag försökte få på mig byxorna kändes det som att kasta lasso med sitt ben.
Det känns som någon tagit ett järnrör och slagit mig hårt över svanken.

Så jag har traskat runt som en höggravid anka med den obligatoriska handen på ryggen.

- Har du ont i ryggen, frågade en kollega.
- Ja, jätte.
- Du kanske ska boka in en tid för massage?

Äh håll käften!

Dilemmat löst

Efter flera dagars velande av guds nåder fattade jag tillslut mitt beslut.
Nej
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Så kom det sig att Supergirl valde att ge en på tok för dyra present till killen som krossat hennes hjärta och lämnat henne för en annan tjej. Ja, jag vet det är helt vidrigt egentligen, men...
Livet skall levas hårt och man ska inte ångra det man gjort bara det man inte gjort.
Alltid lär man sig något.

Mr Snygg hade lovat att hjälpa mig.
När jag slutat jobbet, åkte jag in till stan för att vänta på min snygging. Han var sen, och lite mer sen. Så jag fördrev tiden som varje flicka gör med ett konto fyllt med lön innan räkningarna dragits och tid över med massa butiker som leende välkomnar en in i värmen. Jag shoppade. Det smög sig ner en muffins och lite födelsedagskort och en fin presentpåse. Som tur var kom han till min undsättning innan jag shoppade mer saker till han som inte förtjänar det.

Mr Snygg som varit och ätit med sin pappa, hade fått en uppläxnig av densamme.
Man ska akta sig för flickor, pojk. För förr eller senare så finner man sig plinga på en främlings dörr och leka springpojke bara för att få ett leende.
och jag tänkte att det nog gäller omvänt oxå. Flickor ska akta sig för pojkar för annars finner man sig stående i ett gatuhörn en kall onsdagkväll och trotsar varje uns av förnuft man har.

Men Mr Snygg trotsade trots allt sin pappa och gick upp med paketet, medan jag stod och tryckte i mitt hörn några meter bort. Varje minut som gick kändes som en mindre evighet. Vad som helst kan hända när två ex träffas.

Tillslut kom han ner med ett stort leende.
Han var ju jättetrevlig, eller inte han men hans kompis.
Han var inte hemma.
Kompisen hade öppnat dörren och sagt att Mr Dryg var hos sin tjej.
Sin tjej
Sin tjej

och så var det med det. Jag kände mig som en idiot som faktiskt trott att han skulle vara hemma och plugga hela dan. Det är klart han ville spendera sin dag med henne.
Och den där känsla av att jag är en idiot har fortfarande inte släppt.
Den kommer nog finnas kvar, länge.

Vad han fick? Han fick en presentkort på centralbadet, en heldag med massage.
När jag köpte det var meningen att vi skulle gå dit tillsammans.
Nu får han väl gå med henne.
Det är lite så ironiskt livet brukar vara.
Han fick även en halsduk.
Och en textrad har etsade sig fast i mitt huvud och ekar.
She had on that scarf I gave you
She had on that scarf I gave you
She had on that scarf I gave you




It's a good thing tears never show in the pouring rain
As if a good thing ever could make up for all the pain
There'll be no last chance I promise to never mess it up again
Just a sweet pain of watching your back as you walk
As I'm watching you walk away
And now you're gone it's like an echo in my head
And I remember every word you said

It's a cruel thing you'll never know all the ways I tried
It's a hard thing faking a smile when I feel like I'm falling apart inside

For the first time, there is no mercy in your eyes
And the cold wind is hitting my face and you're gone
And you're walking away
And I am helpless, sometimes
Wishing's just no good
Cause you don't see me like I wish you would

Cause you never were, and you never will be mine
No, you never were, and you never will be mine

I saw you at the station
You had your arm around what's her name
She had on that scarf I gave you
and you got down to tie her laces

Cause you never were, and you never will be mine
(You looked happy and that's great)
No, you never were, and you never will be mine
(I just miss you, that's all)

No, you never were, and you never will be mine

Stugan

Jag bad Rödluvan ta med mig till stugan med de vita knutarna.
Till min egen måne.
Jag behöver komma bort, sa jag.
Ta mig dit.
Sen jag kom på att det var där jag blev förälskad... i honom.
Fast han inte var med mig, var han ändå där.
Varje ledig och icke ledig stund gick åt till att prata, messa med honom.
Mina vänner skrek åt mig att "slå av den jävla mobilen"
Rödluvans mamma trodde min sms signal var en ny fågel.
Han var med överallt, i båten, stugan, sängen, bastun, klippan överallt.
Hur kan du åka utan mig, klagade han.
Nästa gång tar jag med dig, jag lovar, sa jag.

Jag vill inte åka till stugan med de vita knutarna längre.

Perspektiv

Gud tänkte att nu har du slitit ditt hår över en fjantig present tillräckligt.
och det verkar ju som du har börjat klamra dig upp ur offerstoftet ganska bra nu, du står ju nästan på knä nu.
Så vad händer då.
En stor våg av iskallt vatten kommer över mig i form av en familje tragedi big time.
Syster och svåger, det ser illa ut.
Det värsta är att jag inte känner mig kapabel till att trösta någon alls.
Jag vill bara dra täcket över mig själv och gömma mig under täcket.
Vara själv.
Det kommer inte hända på väldigt länge.
Så jag samlar väl ihop den resterade energin jag har kvar.
Letar i mina gömmor.
Jag är så jäkla utmattad och trött.
... .och det ger mig dåligt samvete

Jag vill ha en egen måne,
som jag kan åka till
Där jag kan glömma att du lämnat mig
Jag kan sitta på min måne och göra vad jag vill
Där stannar jag tills allting ordnat sig.

Ibland gör man rätt, ibland gör man fel

Led mig rätt!



Ibland gör man rätt. Ibland gör man fel. Lev med det
Ibland gör man absolut ingenting men det blir fel ändå
Ibland gör man rätt. Ibland gör man fel. Lev med det

All den här tiden som jag vilat o velat. Vilat o väntat o kastat bort
Inte nu. Kanske sen kommer jag också tycka att allt dåligt för med sig nåt gott

Dilemma

I veckan fyller han år. Han kommer vara hemma och plugga till sin tenta hela dagen. Det var meningen att vi skulle fira honom på torsdag. Nu blir det väl inget med det.
Frågan är hur gör jag med födelsedagspresenten jag köpt till honom?
Jag vill ju ge den till honom, för det är något han skulle bli glad över. Något han önskat sig länge.
Jag tänkte att jag kunde lämna den utanför hans dörr. Utan avsändare utan något.
Han kommer med största sannolikhet fatta att det är från mig iaf.
Men är det kaninkokerska varning på det?
Håller jag på att bli helt galen som seriöst funderar på att smyga dit och lämna ett paket utanför hans dörr???

Vi ligger alla i rännstenen,
men soliga av oss tittar på stjärnorna

Oscar Wilde

Del 9

Om jag inte vill älta med vänner
och inte vill vara ensam
då umgås jag väl med främlingar.

Så jag tackade ja till tjejen jag röker med
gick på fest med henne.
Välkända ansikten på främlingar.

Träffar en pojke i palestinasjal som jag pratar med halva kvällen.
Han är fin, snäll och korrekt.
och vi pratar om frånvarande fäder och världspolitik
och han är ganska bright men inte tillräckligt
och när jag skojar förstår han inte riktigt
inte som Mr dryg
och det är inte samma blick han tittar på mig med
inget är samma
innan Mr Dryg hade jag kanske blivit lite intresserad
men nu... Nej tack.
så jag går

Vandrar längst Stockholmsgator i den behagliga höstnatten
och släpper fram sorgen
försöker släppa hoppet
hoppet om att han ska ringa, messa vad som helst och säga
förlåt. det är klart det är dig jag vill ha
och jag blir arg för att jag hoppas men det dövar sorgen
och om det dövar sorgen kanske det är inte är så farligt

Det är det att jag vet att jag kommer träffa många killar
snälla, söta, fina.
Det finns överallt.
Men Mr Dryg han var mer än så.
Han höjde ribban och fick mig att inse vad det är jag vill ha
Och om jag levt 30år och aldrig träffat någon som det känns rätt med på alla plan
hur länge kommer det dröja tills jag gör det igen?
och jag kanske inte bara ska ge upp jag kanske ska kämpa.
Jag kan få Mr snygg att förföra henne eller Skitstöveln.
Sen kan jag ta kort och skicka till honom
och så skrattar jag högt för mig själv åt mina absurda tankar.
Men skratta är bra.

Det kommer bli bra, jag vet ju det.
Jag vill skriva sista delen nu.
sista delen om när jag trodde jag hittade rätt men han var för feg för att våga
Jag tycker om dig, men jag känner henne mer.
Fuck you, din fega dumma jävel!
Arg är oxå bra.