Dagen efter

Det är julbord, och kollegorna retar mig och kallar mig för helylle SG.
Jag och massa pojkar och jag är klok nog att veta att jag inte har en chans att hålla deras tempo på drickandet.
Smuttar på mitt glas, men mest vatten.
Så åker nubben fram.
Skål för SG!
En nubbe klarar jag nog, men en blir flera.

Och det är som min sexlust vaknar ur sin dvala med ett ordentligt skrik, Som om två månaders förträngd kåthet bara samlats och nu likt ett instängt monster måste ut. Jag kan inte ens sitta stil.
Och jag fumlar med mobilen, vem ska jag välja.
Mr 48 var länge sedan tänker jag och skickar ett mess:
Vill du ha sällskap?
Inom två sekunder får jag ett JA! Och inom en kvart kliver jag in genom dörren till hans lägenhet.
Vill du se om det är något bra på tv, frågar han.
Nej säger jag och sätter mig grensle över honom och drar av honom tröjan.
Efteråt ligger jag på hans arm.
Vi är båda tysta. Försöker desperat komma på något att säga men vill egentligen bara gå.
Jag tittar på klockradion bredvid sängen.
Hur länge ska jag vänta 5, 10 min?
Tillslut reser jag mig.
Måste gå nu, men det var trevligt, vi får göra om det snart igen, säger jag medan jag klär på mig.
Och jag låter kall fast det verkligen inte är med flit.
När han kramar mig hej då dunkar jag honom lite i ryggen med ena foten utanför dörren.

Inom en timme är jag tbx till kollegorna igen.
- Var har du varit?
- Jag hade ett ärende att ta hand om bara, svarar jag.
Och de ler åt mig som om de fattar.
- Du är så cool.

Jag är känslokall inte cool.
Och det här äcklet jag känner mot män just nu skrämmer mig.
Jag är rädd att jag ska såra någon.
Och det värsta är att jag inte tror jag skulle bry mig.

En pojke mindre

Det är inte mitt fel.
Man får skylla sig själv om man ringer mig halv tre på natten en onsdag.
Jag är inte trevlig då.

Det kan å andra sidan vara fint att han ville att jag skulle dela hans glädje över det där priset han vunnit, men sen kalla mig tråkig för att jag inte ville ta taxi in till stan och fira. I dont know =)
Och det är väl därför jag ska hålla mig till äldre pojkar som förstår att jag inte överlever på 2hs sömn och som förstår att jag inte tycker det är en bra ide att gå direkt till jobbet efter att ha festat hela natten.

Jag är inte tråkig.
Jag är skitrolig....
och gammal

Besök

I helgen kommer pojken med de snälla ögonen ner till Stockholm för att hälsa på mig.
Lämna snötäckta landskap för regn och rusk.
Jag vet inte riktigt hur det gick till men hit kommer han.
Räknar timmarna säger han.
Jag säger inte så mkt alls.

En hel helg tillsammans.
Och så bra gick det med att inte inledda något nu.

Lyxproblem

Man skulle kunna säga att jag har så många pojkar efter mig just nu att det faktiskt börjar bli småjobbigt.

Jag fattar verkligen ingenting!
För jag har verkligen bestämt mig för att inte dejta någon förrän tidigast i mars.
Var kommer de ifrån och varför dyker de upp just nu?
Och ingen av dem är speciellt blyga heller.
En har tom snokat reda på mitt nr.

Att bli dumpad av Mr Dryg måste verkligen ha gjort mig sjukt attraktiv.

En kyss..... för mycket

Det är mycket som förvirrar mig just nu.
Igår kom ännu en sak.

En kväll, han och jag, som så många gånger tidigare
Och vi pratar om det som varit, om vänskap.
Och jag frågar, utan att egentligen veta varför.
tycker du jag är attraktiv, är du tänd på mig, eller något i den stillen minns inte riktigt.
Jag ligger på mage i sängen och dinglar med fötterna i luften.
Han sitter bredvid mig.
Och det för mig mest oväntade jag kan tänka mig händer.
Han böjer sig fram mot mig och kysser mig.
Intensivt, passionerat, lidelsefullt.
En miljon tankar passerar mitt huvud.
Jäklar vad bra han kysser, det hade jag glömt.
Men främst en förvirring över att Mr snygg kysser mig, han som i slutet av vårt förhållande vägrade att ta i mig. Och tillbringade nätterna på soffan.
Han kysser mig?!

Det hela är över på någon minut eller två.
Han reser sig upp och backar undan pekar på sin bulla i byxorna.
Han är hård och det syns tydligt.
Där har du ditt svar, säger han.
Jag har aldrig slutat tända på dig, men jag tycker om dig för mkt.

Och jag ligger kvar i sängen och tittar på honom och försöker fortfarande greppa vad som just hände. Han kysste mig!?!

Sen rättar jag till kläderna och känner mig lite skakig i knäna.
Och stämningen är lite spänd och obehaglig.

Och när vi ser på varandra beslutar vi oss för att utan att säga ett ord, att det som just hände aldrig hänt och att vi aldrig ska tala om det. För vi är fel. Mina känslor finns på annat håll, och han vet det, precis som han vet att mitt hjärta aldrig varit hans.

Och när kvällen fortsätter träffar han en kvinna gammal nog att vara hans mormor och jag träffar en pojke med snälla ögon som ber mig att inte såra honom.
Och Mr Snygg kysser mormor
och jag kysser pojken med snälla ögon.
Fast vi började med varandra.

Äventyr

Jag drar efter mkt velande ut på äventyr nu.
Ibland är det inte helt lätt att veta vad man verkligen vill så nu blir det ringa taxi kasta ner sakerna i en väska och likt en film springa med andan i halsen och ropa:
vänta på mig, jag följer med.

Puss och kram

Inte om han, men om hans vän.

Samtal med en vän:

- Nu messar han igen.
- vad skriver han?
- Han messar helt obetydliga saker, typ vad han har gjort, vad hans ska göra. inget viktigt alls. Känns som han bara vill höra av sig.
- Ringer han oxå?
- Ja, minst en gång om dagen.
- Du har inte tänkt på att han kan vara intresserad?
- Nä, det är klart han inte är. Han är ju gift!
- Men SG, folk kan faktiskt bli intresserad av andra fast de är gifta.
- Nej, men det tror jag inte.
- Jag tycker då det låter som att han är väldigt intresserad.

Fan, fan, fan!
Den sista människan på jorden jag vill ska bli intresserad av mig är hans vän. Hans gifta vän!
Fuck det här förstör verkligen allt.

Någon som vill byta liv med mig?
Jag lever i en jävla såpa.

Bye

Jag har inget att säga.
Så vi hörs väl längre fram.
Och det blir ingen mer Mr Dryg i den här bloggen.
Så säg adjö till Mr dryg.

Adjö Mr Dryg

Goda gärningar?

Idag när jag var på väg hem från jobbet, tänkte jag att nu ska jag bli duktig och äta middag på kvällarna. Men jag känner mig själv tillräckligt bra för att veta att det inte kommer att hända att jag lagar mat.

Jag går förbi ett mat ställe och tänker take away är världens bästa uppfinning.
När jag står utanför och funderar på jag ska ha kyckligwok eller sushi kommer en sliten herre fram och frågar om jag har några kronor över.

Jag ger honom mina middagspengar och känner mig som en god människa.
Men är det en god gärning om jag mår bra av att göra det?
Eller har jag bara köpt mig själv en lättnad av det dåliga samvetet det innebär att vara lyckligt lottad?

Så jag försöker tänka ut en god gärning som är totalt osjälvisk.
Ge bort ens sista vatten på en vandring i öknen.
Eller lämna någon man älskar för att det är bäst för personen i fråga.
Det måste vara en äkta god gärningar.


Jag åt glass till middag istället

Idioter är vi alla ibland.

Jag har syndat.
Gått emot mina principer.
Men jag har längtat lite för mkt.
Igår försökte jag bota min längtan genom att höra av mig till hans vän.
Typ nästan samma, eller hur jag nu i glöggdimman tänkte.
Vännen berättade att Mr Dryg stod bredvid, vilket gjorde mig oerhört svartsjuk.
Kan du sniffa lite på honom från mig och skicka över lite av den sexiga skånska dialekten till mig, ville jag skriva.
Jag gick och la mig istället.

Idag när jag vaknade fann jag till min olycka att mitt dryg-behov fortfarande var otillfredställt
Så idag hörde jag av mig.
Idiot jag!
"Jag känner mig snäll idag, så om du vill kan jag möta upp dig för en fika."
Han svarade:
"Jobbar, ängeln min! Men jag misstänker att du bara är ute efter att ge mig ett kokstryk ändå"
Jag glömde vem jag hade att göra med. Klart han jobbar!
Fast hade jag träffat honom, så hade det varit katastrof i min avgiftningsprocess.
Man skulle kunna säga att jag hade änglavakt.
Här ska inte fikas nåt.
Fast han kallade mig för sin igen. Och jag blir skitförbannad på mig själv för att jag blir glad över det.
Idiot han!