Jag och Rödluvan går på konsert men jag kan inte koncentrera mig, så jag lämnar henne och musiken och sätter mig på en gräsplätt i ett försök att samla tankarna i min ensamhet. Han är här någonstans det vet jag, men var och inombords skriker jag av förtvivlan, för att jag saknar honom? För att jag vill vara med honom? eller så är det bara ångesten? Sen vet jag inte men en tanke dyker upp hos mig, starkare och starkare- öltältet gå till öltältet han är där och jag lyder fast jag egentligen inte tror på den starka magkänslan. Går ett snabbt varv och mycket riktigt där sitter han! Försöker samla tankarna genom att lossa på mina skosnörre och knyta om dem.
Ska jag gå fram? Han har ju faktiskt sagt att han inte vill ha mitt nr, men vad ska hända, förnedring?
Jag tar risken och går fram till hans bord och lägger försiktigt handen på hans axel.
-SG, vad roligt att se dig! Sätt dig!
Känner mig obekväm, är han bara artig och tycker jag är en jobbig efterhängsen brud?
Så vi sitter och pratar lite.
Nu är det dags för Korn säger han, vill du följa med?
Det vill jag, är ändå på väg dit.
Och så går vi, men han håller mig inte i handen och när vi kommer fram och placerar oss någonstans i mitten av publikhavet, ursäktar han sig med att han ska gå på toa.
Vänta här, jag kommer snart.
Nu dumpar han mig, tänker jag. Det finns ingen chans att han kommer hitta mig igen nojar jag . Men för säkerhetsskull rör jag mig inte ur fläcken.
En låt spelas
Två låtar spelas
Och när introt för den tredje låten spelas tänder jag en cig och tänker aja det var ju en ganska snygg dumpning ändå. För att sekunden senare känna en arm kring min midja och få en puss på kinden.
Han är tillbaka! Hur han hittade mig fattar jag inte, hade aldrig hittat mig själv.
Och så står vi tätt, tätt ihop och pussas när vi kommer åt. Han hela tiden med sina armar kring mig i ett fast grepp och jag fånler hela tiden.
När konserten är slut, frågar han om jag vill gå på nästa med honom men jag tackar nej. Hade tänkt att gå och se en annan. Egentligen spelade det ingen större roll, men det blir någon symbolisk grej att inte följa med så jag ser Tiger Lou istället och känner mig naken utan hans händer på min kropp.
Men innan vi skiljs åt byter vi nummer.
Han säger, jag förstår inte hur vi ska få det här att funka med avståndet.
Jag är aldrig i Stockholm och du är aldrig i Oslo.
Jag svara, vi kan väl bara bytta nr och se vad som händer?
Vi kan ju alltid vara vänner?
Han nickar jo vänner kan vi alltid vara.
Och sen pussar han mig på munnen och försvinner i sommarnatten.
Och sedan den dagen har vi hörts varje dag. Det är inga vänskaps sms, det är puss och längtar efter dig. Och I augusti kommer han hit. Han ska bara till Kina en sväng först.
Det är inte det att jag är naiv. jag förstår att det inte kan bli något seriöst av det här, men jag gillar honom som fan. Och just nu njuter jag så mkt jag bara kan av att ha uppmärksamhet från en man som motsvarar de flesta av mina önskemål.
7 kommentarer:
Ta det som det kommer... följ magkänslan.:)
Oj oj oj!
Det låter ju hur mysigt och pirrigt som helst :-).
Njut av det. Njut av nuet. Sen hur det blir i framtiden och vad som händer det är då. Nu är nu. Och nu är det SGs tur att mysa.
Lycka till!
KRam Y
Njut av pirrandet i magen, aaaaaah :D Myyyyysigt, sommar sommar sommaaaar ;)
How romantish. Och vadå "vet att det inte kan bli nåt"... det vet du faktiskt inte alls ;)
Det där låter ju som en dröm!
Klart att de kan bli något.
Avståndet har inge betydelse när kärleken e inblandad.
/Nova
Framtid schmamtid säger jag. Pirr är allt.
Allt.
Åttiotre: Heja magkänslan, önskar man var bättre på att lyssna på den.
ingenspeciell: Y!! Det var länge sen! =)
Nog var det mysigt. vi får se vad framtiden har att utvisa.
Kram
Anabanana: Njuter :)
Fröken Framtid: Nej så klart inte, du har helt rätt men med tanke på hur det brukar gå menar jag :)
Nova: Nej det har det väl inte men avståndet underlättar inte direkt.
IGBF: Mer pirr åt folket! =D
Skicka en kommentar