Balans

Balans i livet, karma.. Kanske finns det, kanske inte.
Jag gör någon besviken, och någon gör mig besviken. Samma dag, samma timme.
Och kanske är balansen att jag återigen är själv.
För den jag vill ha vill inte ha mig och den som vill ha mig vill jag inte ha.

Jag saknar er

Jag saknar er. Jag saknar bloggen och att läsa hos er som bloggar. Men mitt liv just nu består endast av en sak, jobb. Så inte ens med min vildaste fantasi kan jag framkalla något spännande att berätta för er om.

Jag tyckte att livet som anställd innebar många timmars jobb men livet som egen företagare får livet som anställd att framstå som en barnlek, men det är verkligen roligt. Jag blir nästan sur när jag lämnar datorn för att socialisera med vänner och jag tar det som ett tecken på att jag hittat rätt. Om det kommer ge pengar eller inte återstår väl att se.

Håll ut jag kommer tbx!

puss!

Orka?

Har haft kontakt med en kille i över ett år från och till. Nu senaste tiden lite oftare och han har tjatat om att vi ska ses så vi bokade ikväll. Men då måste jag åka hem och städa och kanske raka benen och jag orkar verkligen inte. I valet mellan het kille i min soffa och slappa framför tvn i mjukisar är det senaste mest lockande.

Herregud vad har hänt med mig?
Jag är en skam för singelvärlden!

Nu har kombon, Norrland flyttat ut. Hans anställning avslutades och han flyttade hem igen. Det är tomt här hemma. Efter två månader tillsammans så är det som var vardag innan extra tomt. Fascinerande hur man kan sakna något som man i början störde sig på. Omställningen att bo med någon efter alla år var stor. Fast jag gillade det. Någon som saknar en när man varit ute för länge på kvällarna och frågar hur ens dag har varit, någon att slås med fjärrkontrollen med, någon som kollar att man fått i sig mat, någon att hålla i handen och som håller om man när man är ledsen och glädjer sig åt ens glädje.

Vi är inte tillsammans, vi har inte sex (typ inte iaf) vi är bara goda vänner som tycker om att sova sked. Jag bryr mig inte om att definiera det närmare. Jag har fått lära mig att jag är en människa med kontrollbehov som gärna vill veta. Så jag övar att inte försöka sätta någon etikett på det. Vi är Supergirl och Norrland. Men ibland i vår icke relation när vi är så där pariga som folk är, ibland sekunder innan jag somnar och har hans armar runt mig så kan jag tänka att tom när jag flyttar ihop med någon så är det på låtsas. Fejk lixom. Vi leker par men är inte ett par. Att det är så mkt i mitt liv som känns på låtsas. Vi fejkar familj. Och ofta känns det som att jag fejkar ...typ livet.

2009

När 2009 lämnat oss har det blivit dags att sammanfatta det som varit enligt tradition.

2009 året jag besannade en livsdröm. Efter att ha funderat och tänkt snart i vad som kändes i en evighet begav jag mig ut på långresa helt på egen hand och med allt som kom efter toppade inget detta. Årets bästa, alla kategorier!!

Inget gott som inte har något ont med sig dock. Väl hemma igen blev jag av jobbat efter att min chef förälskat sig i min vikarie. Jag kämpade hårt och långa veckor med ihärdiga förhandlingar följde. Förbluffad och sårad över allt som hände på jobbet lämnade jag det som varit det viktigaste i mitt liv. Årets värsta i alla kategorier.

Sommaren blev dock en av de bästa. Ledig med full lön njöt jag av ledighet, sommar och sol. Och spenderade dagarna med vänner. Åkte på festival och blev blixtförälskad i en norrman. Och trots att det bara skulle bli en kort fling kom han på besök och hälsade på och vi fick några underbara helger och nu sex månader senare har vi fortfarande kontakt. I övrigt var det lugnt på kärleksfronten, lugnaste på en evighet. 2009 blev också året jag tillslut bröt helt med Mr Dryg 2008 års stora kärlek. Han försökte ett antal gånger få till det med mig igen utan större framgång, fast jag trodde jag ville så visade sig fallet inte vara så. Kanske insåg jag på ett omedvetet plan att han var charmig och spännande men egentligen inte mycket att ha. Norrmannen däremot är stabil och pålitlig och det finns ett ömsesidigt gillande men avståndet gör att vi inte har någon framtid. Alltid är det nåt.

När hösten kom satt jag på allvar igång med att starta min egna verksamhet. Efter att ha blivit ordentligt bränd av min förra chef kändes det mer lockande än någonsin att vara sin egna chef. Hösten blev också en tid när min syster hamnade i en djup depression och återigen försökte ta sitt liv. För första gången i mitt liv satt jag i en ambulans. Efter hennes självmordsförsök flyttade jag in hos henne och under många veckor lämnade jag knappt hennes sida. Jag pendlade mellan att vara förbannad på henne och sjukt orolig. Hon mår fortfarande väldigt dåligt men nu vågar jag lämna henne ensam.

Och när vintern kom kunde jag sakta återgå till mitt liv och flyttade ihop med Norrland. Norrland som jag i början av året vlile kastrera är nu min kombo och det fungerar riktigt bra. Det är mysigt att ha någon som väntar på en när man kommer hem. Så hur galet det än kan verka att bo ihop med ett ex fungerar det än så länge hur bra som helst plus att det förmodligen är nyttigt för mig som inbiten singel få lära mig att kompromissa med min tid och utrymme.

2009 var ändå när allt kommer omkring ett bra år. Jag hyser inget ag mot det gångna året.

Men 2010 ska bli året där jag sätter ihop alla utsprida pusselbitar som är mitt liv och gör det till ett fantastiskt färgglatt mästerverk. Första målet är att börja tjäna pengar igen och så lite mer struktur i tillvaron. Och så ska jag försöka hitta tillbaka till bloggandet.

Ett fantastiskt 2010 önskar jag er alla!
Massa kärlek!

Saker man hör

Norrmannen och jag har avslutat vår relation så många gånger så jag seriöst tappat räkningen men ändå lyckas vi alltid hitta tillbaka till varandra. Nu senast genom någon insats från de högre makterna. Jag slinter på något totalt obeskrivligt sätt med fingrarna och lyckas öppna upp ett konversationsfönster med honom på msn och skicka iväg en fil. Jag vet verkligen inte hur jag lyckas. sen pratar vi och pratar och gör i flera dagar i sträck.
Syster säger att jag ser ut som ett fån när jag pratar med honom och jag vet att hon har rätt för hela ansiktet bara är ett enda stort leende. Han säger hela tiden rätt saker, att jag är smart, vacker utan att bli smörig.

Och nu när vi pratade så säger han att den första helgen han tillbringade med mig i somras var en av de bästa under 2009, så svårt att inte smälta, så svårt! Jag längtar mig tokig efter att träffa honom igen. Helgen med mig en av de bästa, de kommer jag leva länge på.

GOD JUL MINA GODISAR!

Livet som sambo

Det är faktiskt inte så tokigt som man skulle kunna tro, att bo ihop med Norrland. Jag skulle tom kunna sträcka mig till att säg att det är riktigt mysigt. Någon som väntar på en när man kommer hem och som vill höra om ens dag. Någon som kramar på en. Vi sover sked varje natt, men inget mer. Inget sex, för det skulle göra saker så komplicerade. Är dock inte säker på att saker blir mindre komplicerade om någon träffar någon annan. Vi får se vad som händer med det här. Men vem hade annat att jag och Norrland en dag skulle bo ihop.

Lycka!

Det känns som livet sakta återvänder till min syster. Ibland ler hon tom och varje gång hon gör det känns det som jag vunnit högsta vinsten på lotto. Jag hoppas, hoppas det fortsätter gå framåt även om jag inser att vi bara är i början på en lång resa. Jag saknar glada, knäppa syster så mycket och när jag ser glimtar av henne kan jag inte låta bli att känna lycka!
I natt sover jag hemma och jag hoppas sömnen inte blir fylld av mardrömmar om en död syster. Och snart kanske jag kan flytta hem för gott igen. Längtar!

Permanent minneslucka

Det är något som hänt med mig, mitt minne sviker mig allt mer ofta. Jag har innan haft ett ganska normalt dåligt minne men nu är det katastrof. Jag upptäcker att jag allt oftare frågar folk om jag berättat saker för dem, ännu oftare berättar samma sak flera gånger. Idag frågade jag min syster för sjunde gången var hon hade fått te muggarna ifrån vi dukade fram. Och när hon får ett lite utbrott och säger namnet på affären igen är det ändå som jag aldrig hört talas om det.

Jag är med andra ord ganska jobbig att ha att göra med just nu och ska jag vara ärlig så börjar jag bli riktigt orolig.