Mitt mörker, tankarna jag tänker om mig själv hur hemsk jag är, hur värdelös, hur ful. Jag är övertygad om att alla hatar mig, ser tecken på det överallt. En fest i helgen som jag inte blev bjuden på bekräftar hur tråkig och hemsk jag är. Att jag var på en annan fest är i sammanhanget oviktigt lika så att jag knappt känner de som hade festen och aldrig skulle få för mig att bjuda dem på fest själv.
Jag har lärt mig att tänka logiskt på de sakerna så min icke inbjudan har inte att göra med att jag är äcklig och ful att göra utan helt enkelt att vi bara är ytligt bekanta.
Det finns dock en skillnad mellan logik och känsla. Jag jobbar på att låta logiken ta över känslorna. Det går så där.
Jag pratar med Poppojken. Han frågar hur jag mår och istället för att ljuga som är så mycket lättare säger jag sanningen. Jag kom inte in i duschen förrän kl 15. Jag orkar inget. Jag gör inget. Jag mår piss. Jag är trött på att låtsas att allt är perfekt. I spiralen av negativa tankar om hur mörkt livet är glömmer jag att det finns människor som faktiskt älskar mig.
- jag ringer dig när jag vaknar så bjuder jag dig på frukost, säger han.
Han har miljoner saker att göra men utan att blinka viker han en förmiddag åt mig. Ger mig en anledning att kliva upp ur sängen. En liten gest kanske men jag blir ändå rörd till tårar.
I det mörkaste mörkret finns ett svagt ljus som visar vägen till det som en gång var jag i form av en väns kärlek och omtanke. I natt ska jag gå till sängs med den tanken.
3 kommentarer:
På sätt och vis var jag med om en liknande bra sak. Och blev påmind att jag faktiskt är älskad för den jag är. Han ringer upp när jag skrivit ett sms och han märker att det är nåt som tynger. Han stöttar och pratar, fastän han ska upp om 3 timmar. Sådär härligt att man börjar smågråta och känner att man har en bakom sig mot världen i alla fall.
Vilken fin vän! Jag har inte heller en period som känns bra, men man vet att det kommer/måste bli bättre. Hoppas du mår bättre snart.
Anabanana:När livet är så där mörkt kan man inte se att man är älskad, för mig är det så iaf. Då är det bra att bli påmind om att det finns folk som bryr sig. Man ska vara väldigt rädd om så finna människor.
Fröken Svensson: Jag hoppas detsamma till dig. Hoppas vi möter våren som starka lyckliga människor!
Skicka en kommentar